Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - IV. Kort beskrifning öfver hertig Carl Filip - V. Om höfdingar, lagmän, fogdar, prostar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FITIPS DÖD. 2935
bemärka hertigen till häst, då han följde sina höga föräldrar
dit vid stadens grundläggning. HElfven, som löper genom staden,
har ock någon tid varit kallad Filipself”).
Ehuru kon. Gustaf Adolf 1617 hade slutit fred med
ryssen, så slogs han ändå käckt med polackerna, och kriget
fortsattes med all ifver. Man påstår att hertigen var ej mindre
än sin herr broder utrustad med stora egenskaper ”), fast han
icke fick öfverlefva den tid att kunna så få visa dem, men i
omnämde krig lade han i dagen ett bevis, att han ej var utan
hjeltemod. Han begärde sjelf och fick tillstånd 1621 att
bevista fälttåget i Livland och belägringen för Riga, och han
aflade der stora prof på tapperhet. När belägringen var till ända,
reste han till Narva att hvila ut öfver vintern i hopp att tidigt
få börja nya segrar vid öppnandet af nästa års fälttåg. Men
en sjukdom kom honom hastigt öfver, som slöt hans lefnad i
hans mest blomstrande ålder den 25 Januari 1622 efter 20
och trefjerdedels års varelse i verlden (= 20 år 9 mån. gammal).
Liket blef hemfördt till Sverige och begrafvet hos sin fader i
Strängnäs domkyrka ”).
V. Om höfdingar, lagmän, fogdar, prostar m. m.
Åtminstone större delen af detta tidehvarf låg Värmland
under ett ståthållarskap med Vestergöthland och Dahl, fast
ståthållare litet eller intet lära haft att beställa i landet; till det
minsta finnas ganska få spår derefter ”). Deremot voro
för
’) Palmsk. M. S.
?) Lärd. tidn. N:o 27. 1722.
3) Lagmannen i Värmland, Mautts Soop till Liming, hade varit hans
hofmarskalk. Ibland hans hertigliga råd märka vi här endast Johan
Rosenhane till Torp, gift med Catharina Arp till Nynäs, och baron Svante
Stenbock till Kroneberg och Öresten, som tillika var lagman i Södermanland.
1 Ståthållare, som Värmland haft tillsammans med Vestergöthland och
Dahl, äro följande: Gustaf Olsson Stenbock 1540, kon. Gustafs svärfader;
Jöns Thordsson Bonde 1561; Peder Kart + 1566; Knut Bengtsson (Hård
till Ikornatorp) 1567 den 14 Jan.; Carl de Mornay, blef halshuggen 1574;
Knut Axelsson Posse; Göran Eriksson Ulfsparre 1592; Erik Gustafsson
Stenbock tillsatt af Sigismund 1594, men dog utomlands 1599; Gustaf
Eriksson Stenbock 1617. Prosten L. Hesselgren i sin Diss. de Dalia uppräknar
dessa i föregående ordning, dock utan reda på årtalen. Jag har ock funnit en
del nämda på flera ställen, men Jöns Bonde endast i v. Stjernm. Höfd. M.
P. II M. S.; jag bekänner dock rent ut, att jag icke är i stånd att få fullkomlig
reda på dessa ståthållare eller deras embete. Litet nog kan det ock göra till
saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
