- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
312

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

6). Alla Vänerskamnar, der handel förr skett, utom
Varnums, som tillhör Mariestad, varda androm förbudna.

7). Sill och salt skall ingen få köpa i Norge, sedan
borgerskapet blir mäktigt sådant sjelfva förskaffa; dock skola de
vara billiga, att ingen behöfver klaga öfver deras olidliga handel.

8). Våldgästning förbjudes, men Taverne och 2:ne
gästgifvarehus skola upprättas till resandes tjenst, ett vid vestra och
ett vid östra sidan i staden, hvaraf huslega årligen tages till
stadens bästa.

9). Ingen gånge annan 1i förköp vid 4 m:k.

10). Ehvem, som här bor, adel eller ofrälse, lyde under
borgmästare och råd samt stadens rätt.

11) Ingen främmande handtverkare får arbeta på en mil
nära staden, och ingen borgare i sitt hus bruka ermmbetsmän
från landet, men deras egna böra ejeheller vara oskäliga i priset,
hvarå magistraten eger hafva uppsigt.

ok +
>

Sådana voro Carlstads första previlegier; dertill kom ännu
i detta tidehvarf, att staden den 38 Maj 1609 fick sin
anläggares, som då ändtligen blifvit konung, gåfvobref på gården
Romstad till mulbete ’); och när man föreställer sig att hert.
Carl vid stadens första grundläggning var i sina bästa år och
alltid en drifvande herre, så kan man tro, att lång tid ej
behöfdes, innan den kom i flor och välstånd, fast ännu Göteborg
ej hunnit den stadga, att Carlstad med den staden kunde drifva
någon fördelaktig handel. Bevis till borgerskapets tillväxt och
förmögenhet hafva vi någorlunda deraf, att redan år 1604,
Just då frihetsåren gått till ända, åtog sig staden vid
MNorrköpings riksdag 136 dal. s:mts årlig bevillning till kriget i 3 års
tid. 1611 i Nyköping blef årliga bevillningen 195 och 1612
i Stockholm 270 dal. s:mt, hvilka summor, ehuru litet de ljuda
i våra dagar, dock i den tidens penningrörelse utgjorde vackert,
isynnerhet hos ett nybegynnande borgerskap.

K «
>

’) v. Stjernm. M. S., hvilket blifvit mig jemte mera meddeladt af herr
mag. G. Carlström, som gjorde vackra samlingar om Carlstad, då han var
tänkt derom i Upsala utgifva en disputation 1751.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free