- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
315

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 315

1 östra ändan af Carlstad; men att der varit anlagd någon
slags befästning ’), fins icke ringaste spår till mer än gårdens
. namn af borg. Här har hertigen stundom bott och utfärdat
bref och previlegier. Det är väl troligt, att ehuru gården var
bygd af trä, han icke dess mindre efter tidens sed var vacker,
emedan alla härader i Värmland borde underhålla honom både
utan och innan”), hvarför han ock framdeles visar sig för oss
som ett värdigt landshöfdingesäte. Emellertid få vi här anmärka,
att Olof Christoffersson Vill Degeberg och Gårstad 1606 blef
ståthållare och höfvitsman öfver Värmland, Carlstad och
Carlbergs gård, och sedan bodde stundom Boo Ribbing här i samma
värdighet.

6» Carlskoga bergslag.

Hela denna landsträckan å ömse sidor Lethelfven och
vester ut till Visnums, Varnums och Fernebo socknar var ej
annat än en ödemark, 3’/2 mil lång och vid pass 3 mil bred,
när Värmland var lyckligt att första gången se hertig Carl
inom sina gränser. Den kallades af de nästgränsande
Nerikesboar Bodaskogen eller Boderna af samma skäl som Libska
Boderna i Skåne fått namn ?), neml. att bönderna i Qvistbro
socken och vidare i Nerike hade sina fiskarbodar uppbygda
rundt omkring sjön Möckeln, som deraf skulle hafva fått namn,
att der var mycken fisk. Isynnerhet skola många bodar hafva
varit vid den stranden, der kyrkan sedan blef bygd.

När hert. Carl en gång reste öfver Möckeln och frågade
efter ursprunget till sjöns namn, skall han, sedan det blifvit
honom vidlyftigt berättadt af skjutsbonden, hafva sagt:

Har det förr hetat Möckels bodar,
Skall det härefter heta Carls skogar,

och dervid har det förblifvit.

!’) Rhyzel. W. Ecco.

2) Till ex. Visnums härad höll taket på östra sidan af salen och all
inredningen med spjäll, spis och 6 stolar; Elfdalen höll hälften i köket och 2
stolar; Fryksdalen höll den vestra kammaren med byggnad, tak, fönster, spjäll,
spis och lås samt en stol och ett grönt bordkläde af satin; Kihls härad höll
2 stolar, sängkläder i en säng, spis och spjäll i en kammare samt nägot i köket
och dess kammare; Ölme härad höll en sal och förnämsta kammaren; på
Jösse härads lott var bagarestugan och 2 andra rum, 0. 8. v.

8) Tunelds geogr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free