Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 321
"1) skulle bergsmännen njuta sitt folk fria från utskrifning
utom i högsta nödfall;
2) skulle alla, som flydde till bergslagen, njuta der
fullkomligt beskydd, om de ej begått desto grofvare missgerning;
3) skulle de, som ville bygga nya hyttor, njuta dem fria
från all skalt i 6 år. De gamla skulle sådant ej få förvägra;
dock skulle dem ej heller något intrång göras;
4) skulle ej flera få på hvarje hytta sig intränga, än som
väl kunde sig försörja ?!).
+ KR
ok
Vi hafva förut nämt, att hertig Carl dref silfververket vid
Hornkullen. På samma sätt hade han vid Torskebäcken invid
sjön Yngens östra strand, ett silfver- och ett kopparverk, som
både i hans tid och hans sons var i full gång ”). Dessutom
bygdes nu tid efter annan 6 nya jernhyttor och de gamla blefvo
ombygda och satta i bättre stånd.
De nya voro: Långbanshytta 1550”), Häårsjöhytta 1580,
Hektorshytta ") och Damhytta omkring 1600, Kytthyttan 1608
och Carlsbro eller Storbrohytta 1611; men Vekhytta och
Kytthytta blefvo nu utdömda ”).
k +
SS
Nordmarks, Persbergs och Långbans jerngrufvor voro nu i
full gång utom några smärre grufvor i samma streck med
Persberg söder om Yngen ") emellan gamla och nya Kroppa,
hvaraf man förmodligen betjenade sig vid kronobruket.
1) Se nästföregående citation.
2 Stäthållaren Arp fick 1582 hertigens befallning att förfärdiga
dammarne vid Torskebäcken, så att både koppar- och silfvermalmen kunde under
händer hafvas till blåsning (se Lönb. saml. om Arpeslägten M. SN.
3) Se Bergscollegii register. Eljes förefaller nog troligt, att någon liten
Osmundssmedja funnits här långt förut invid grufvan och i ett så tjenligt
vattendrag.
4 Hon bvygdes af vallonen Hector Lochett och kallades efter honom
antingen Fransose- eller Lostöparehyttan.
5) Filipstad grundades på deras egor.
6) Denna sjö har med det klaraste vatten, och kan man vid klart väder
se botten, som blänker af ren malm. Många hålla före, att det skulle löna
mödan tappa ut denna sjö; men jag tror ej, att ännu någon kunnat utfundera
möjlighet dertill. Kunde det ske, så skulle ingen skada blifva, att eld- och
luftmachinen vid Persberg redan länge varit en onyttig möbel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
