Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 331
Skolan blef tvifvelsutan bygd strax vid stadens grundande
och det vid nedra torget, hvartill enligt previlegiernas 11 punkt
bestods publik hjelp. Som hertig Carl redan förut hade en
skolmästare vid Kallhyttan") vid namn herr Anders, så är troligt,
att densamma blifvit flyttad till staden, men sedan blef
kyrkoherdens, herr Olof den gamles son, Olof Olai, både kaplan och
skolmästare ”).
II. Silleruds pastorat i Nordmarks härad.
Denna socken låg åtminstone till största delen under
kyrkoherren i Gillberga längst ifrån pålfviska tiden, men det är troligt,
att församlingens ledamöter gjort ansökan om egen prest och
pastor omkring den tid kon. Carl IX dog, hvilket ock
beviljades dem, och blef herr Didrik den första. Men jag har ej
kunnat få någon annan upplysning härom än ett bref, som
enkedrottning Christina af Marieholm den 18 Mars 1614 gaf
kyrkoh. Anders Nikolai i Gillberga, deri honom och hans hustru
på lifstiden förunnades frihet från vissa och ovissa persedlar af
sitt skattehemman Knästa i Kila, "efter Sillerud hade blifvit
tagen från Gillberga och gjord till eget gäll och Gillberga nu
icke kan föda sin prest".
I2. Brunskogs pastorat i Jösse härad.
Brunskogs vidlyftiga socken hade allt ifrån påfviska tiden
merendels legat under Stafnäs pastorat och kunde väl något
bättre blifva skött, sedan Stafnäs i lutherska tiden fick kaplan.
Dock hade det å ömse sidor sina svårigheter för den långa
vägen, isynnerhet för dem på Mangskogen ”); derför sökte först
några hemman i Brunskog tillstånd att få bygga sig en kyrka
för sig sjelfva vid Boda, som dem ock beviljades den 28 Jan.
!, Detta har jag funnit af kyrkoh. master Simons kyrkojournal,
äfvensom ock, att hert. Carl hade en hofskräddure, boende vid Kallhyttan,
förmodligen för att undervisa folkets inhemska skräddare; ty annars ser jag icke,
hvad han hade der att göra. Han torde ock hafva varit en af wallonerna.
2) Såsom han kallades Padagogiarcha och en annan icke längt derefter
Pcedotribu, hvilket synes af tvenne dedicationer, så kan man lätteligen sluta,
att denna skola från sin första början inrättades. på bättre fot än de vanliga
barnskolor eller pcedagogier i den tiden. |
3, Dessa bönder veta ännu omtala, att deras förfäder bevistat I ermskogs
kyrka, och att gården Fjäll på Mangskogen haft träta om fiske i Permelen
med Mangskogs bönder, ehuru det är många mil dem emellan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
