Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
månad 1687, sedan båda parterna förklarat sig nöjda att gå
ifrån 1681 års förordning ?).
I följe deraf utgöres här icke tionde, som på andra ställen
i riket, utan endast af spanmål och smör och kanske litet lin,
der det brukas. Åtminstone i de flesta pastorat är
tiondesättning skedd, men på intet ställe införes tionden i skaft utom
Christinehamn ”), och sådant skulle äfven falla folket i bergen
och skogarne för mycket besvärligt.
+ K
kk
Gudstjensten bestriddes äfven länge i detta tidehvarf af
de ordinarie presterna utan afseende på om kyrkorna voro flera
eller till mindre antal. Andra prester visste man sällan utaf,
om icke af en händelse någon krigsprest kom resande till
socknen, eller ock bodde der. Nog beskylde domcapitlet i
Mariestad Ortiensulanus för, så snart han var död, att han i sin tid
vigt för många prester emot kyrkoordningens stadga”); men
dertill var så mycket mindre skäl, som han ej lemnade efter
sig flera än 3 oförsedda, och de voro ändå sysselsatta i de
suspenderades socknar.
Gubbarne voro så måna om att sjelfva arbeta, antingen
det då skedde af nit eller för besparing, att också biskopen
-eller prostarne på deras visitationer stundom nödgades påminna
dem att skaffa sig medhjelpare ”’); således blef knappt någon
prestvigd, som ej förut egde kallelse till ordentlig syssla, och
en kyrkoherde kom ofta från akademien med värja vid sidan.
I nyare tider har behofvet af flera prester än de ordinarie
ansenligen ökats, så att ock, ehuru många studerande årligen
rest till akademierna härifrån ”), har dock tillgången icke alltid
1) En lika förening upprättades äfven på Dahl, hvilken blef stadfästad på
riksdagen den 17 Aug. 1720
?) Den inrättningen har der varit från stadens början, men i Elfdalen
blef allmogen 1666 pålagd vid 40 marks vite att tröska ur tionden och behålla
halmen för besväret.
3?) Mariestads stiftsbok.
1) Derpa fins exempel i Lysviks sockenstämmoprotocoll 1690,
Christinehamns dito 1696 och flerstädes.
>, Till exempel: på 30 år eller från 1730 till 1760 hafva härilrån rest
till Upsala 483 ynglingar, hvilket gör öfverhufvud 16 om året. Deraf hafva
160 blifvit prester, hvilket ock utgör 16 på hvart tredje år, som tycks vara
väl nog i ett så litet stift, der ej flera än 10 afgå på lika tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
