Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 363
minstone en stor del af pastoraten härstädes hade blifvit
lagda under Mariestads djeknedöme "!). Således måste väl landets
ungdom söka dit, om den ville vinna något framsteg i studier,
fast det ock är troligt, att sådant äfven skett i Örebro ?).
Många hafva ock studerat i Vesterås. Emellertid
försaummades icke alldeles allt skolväsende i Värmland, och man fann
redan i kon. Carl IX:s sista lefnadsår djeknar i Carlstad, som
med beröm kunde resa derifrån till akademien ?). Men huru
och på hvad fot det var inrättadt, är en sak, som blir svårare
att säga.
Vid början af nuvarande tidehvarfvet var Elfdalius sjelf
rector i Carlstads skola. Han hade både vett och vilja att
befordra Värmlands gagn och heder, och man tyckes icke hafva
att tillskrifva någon annan, att man i hans tid före 1630 fick
se skolan ökad med en con-rector och 2:ne colleger, och vid
samma tid är troligt, att några vissa socknegånger af Värmland
blifvit lagda hit”). Den tredje eller lägsta collega blef hit
förordnad 1642 »”).
Carlstads skola hade således alldeles form af en trivialskola,
hvilken var uppfyld med djeknar och skolpiltar "). Lärarnes
löner voro väl i början icke betydliga, dock blefvo de
merendels snart till bättre lägenheter förhjelpta. År 1652
upprättade drottning Christina en viss stat för skolbetjeningen i
1) Visnum, Olme härad, Väse härad, Nyed och Carlskoga hade
härifrån blifvit tagna till Örebro men lades åter hit af kon. Gustaf Adolf den
21 Januari 1629. Men sedan superintendenten flyttades till Carlstad, sökte
man ock dessa socknar dit, hvarför hvar moderkyrka gaf 1 riksdaler (Stafnäs
kyrkobok 1666).
?) Utom förutnämda socknegänger af Värmland lägo ännu till Orebro
skola Kihls, Nors, By, Kila, Millesviks och Fernebo pastorat; men de lades
sedan antingen till Carlstad eller Filipstad. (Palmsk. Nerikes Tomen M. S.)
3) Sådana voro superintendenten Elfdalius och biskop Petrceus a Åbo
m. fl. Biskop Laurelius i Vesterås hade ock gatt här i skola.
1) Det har utan tvifvel skett med de förutnämda från Örebro men
dessutom lågo af älder till Carlstad: Fryksdalen, Elfdalen, Kjöln, Stafnäs, Arvika,
Gillberga, Holmedal, Blomskog, Hammarän och kanske flera. (Palmsk. M. S.)
5 Gyllen. Diar. M. S.
6) Dessa voro dock temligen till åren komna, så att de buro långt skägg
på hakan, och dessutom ohyfsade, att de ingen artighet eller skicklighet visste
af». Jag tycker ändå om dem; ty ibland dem lemnade en Gyllenius efter sig
ett diarium, som var en stor saknad att icke ega, och en Morell har lemnat
oss såsom djekne den enda kunskap om Carlstads gamla kyrka m. m.
Framtiden utvisar, hvad de mera polerade djeknar gagna en vettgirig efterverld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
