Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 369
nödvändigt måste i samma mån uttömma skattkammaren, som
de evigt hedra denna stora konungs minne. Derföre, när
konungen såg sig nödsakad att hjelpa sina förtryckta
religionsförvandter i Tyskland, men visste sig tillika ingen lättare
utväg till penningar utan rikets skada och känning, så utgaf han
1629 en kungörelse, att eho som ville skulle få lösa sitt hemman
till skatte. Denna upplästes vid tingen och från predikstolarne
och allmogen mottog anbudet med uppräckta händer. Dock är
troligt, att en del antingen icke förstod sin egen nytta eller
ock ej egde medel nog att skaffa sig denna säkerhet för
framtiden ”); ty eljes hade aldrig drottn. Christina egt så många
gods och gårdar att bortskänka här, att det är ovisst, om
någon jemförelse var i andra län i riket.
Konungarnes, Carl X och Carl XI, reduktioner voro i den
delen nödvändiga att återtaga, hvad drottningen hade
bortgifvit efter Norrköpings beslut i lifstids-donationer eller everldlig
ego. om landet ej skulle råka i dylika omständigheter, som det
varit förut. Den adliga perioden varade icke så länge, som
den andliga hade varit (sid. 153). Ifrån den tiden har blifvit
i smak att lägga under bruken af skatte och frälse allt, hvad
läggas kan. Sedan Carl XI kommit till stadga med reduktionen,
räknades 1692 öfver hela landet 76 sätesgårdar?), 252 ”/24
frälse, 1216?/2s skatte och 308!/se kronohemman eller en summa
af 1852”/+ mantal och hela gårdar. I vår tid stiger hela
antalet till 1826’”/1: hemman och 96 säterier ?).
1) Helt hemman kostade väl ej mera än 60 riksdaler, men kanske dessa
penningar voro mycket i den tiden.
?) Palmsk. M. S. Säterier började hufvudsakligen anläggas i drottning
Christinas tid. Hon lät hålla en inquisition genom kammarfiskalen Joh.
Westhius, och de hemman, der frälsemännen hade bygt någorlunda hederligt
och egde en rymlig stallbyggning, uppfördes vid tingen och i jordeboken för
säterier. Flera ökades sedan, och Carl XI stadfästade alla sådana, som vid
assessor Germund Palms inquisttion med byggnad kunde bestå; men några
gingo till sin förra natur tillbaka, såsom Ganpmmalgåärden och Löfed i Kihls
härad, Sem och Trossnäs i Grums, Ohna och Föske i Jössehärad, Svensbohl
i Visnums och nägra flera smärre. Allmogen i Småland och Värmland fick dock
kungl. tillstånd, att dessa säterier tillika med adelns bönder och torpare skulle
liksom förut hälla vid makt sina gamla vanliga vägstycken och broar, äfvensom
bönderna inom och utom Rå och Rör skulle hålla skall och bygga prestgård
och kyrka (Resol. på allm. besvär 1672 ; men i kungl. brefvet till R. R.
landsh. Wrangel den 12 Dec. 1693 blef ock samma besvär aälagdt sjelfva
säterierna i Värmland.
3) På dessa hemman och ännu dertill räknade omkring 40 prestgardar
voro är 1773 ett antal menniskor af 117,S30; neml. i Ostersysslet 35,8S31, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
