Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
Fem år derefter eller den 30 Dec. 1732 lät högstbemälda
konung landshöfdingen, Bar. Wrangel, veta, det man tänkt
inrätta i riket en allmän tjärhandels-societet, hvarvid
landshöfdingen inom 6 veckor borde tillkännagifva: "huru mycket tjära
ungefär tillverkades årligen 1 länet, till hvilket pris bonden
kunde sälja tjäran utan skada till borgaren, och huru mycket
skäligt borde borgaren bestås; huru stort gvantum hvarje stads
borgerskap ville åtaga sig, och huru mycket förslagsvis kunde
åtgå inom höfdingdömet".
Så goda och herrliga anstalter och kanske flera hafva
varit vidtagna till det nyttiga tjärbränneriets uppkomst i
Värmland; men jag vet ej, af hvad orsak det härrör, att man än i
dag nödgas i allmänhet säga om detta näringsfång, som drängen
sade om de bortkrupna kräftorna: "Det är väl, de äro i brefvet,
ty i korgen finnas de icke”).
> A
8. MKörslor och foror torde blifva det mesta, som
sysselsätter större delen af vår allmoge. I början voro vägarne så
obanade, att de om sommaren måste klöfja på hästryggen ända
intill sjelfva jernet, men då var rörelsen icke heller så stark;
sedan kommo kärror i bruk.
Häradsdomböckerna omtala, huru ock allmogen i början
var trög i denna syssla och kunde ej vänjas dervid utan efter
hand, äfvensom vid kolning. På lång tid var väl icke något
visst utsatt huru mycket, som skulle köras på ett lass, men
1734 blef detta stadgadt?).
Vid förtjensten är skillnad på, antingen bonden kör i
Bergsslagen kol eller malm ?), eller han direkt gör endast resan åter
1: På få ställen är ock bättre lägenhet till hartzkokning än hos oss mest
öfver hela landet, men jag vet ej, om ännu någon har tänkt derpå. TI detta år
1778 skall kapten Brelin på Remmene hafva anlagt ett tjärbränneri, med
hvilket han med flit ernar fortfara.
?) Ingen tvinge bonden vid förbudsbrott, att om vintern taga mer än 2
sk:pd och 3, 4, högst 5 lisp. på släde samt om sommaren 3 sk:d på 2 hästar
(K. MM. res. på allm. besv. $ 659, 1734).
?) De idoga fryksdalingarne isynnerhet resa, med stora ”forkassor”
utrustade, till bergslagen, att de kunna ligga qvar till 14 dagar, och köra då.
antingen jern från hyttorna till Filipstadsboarne eller kol eller malm till
hyt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
