Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
bundna att bortgifva skjortlärft, ullstrumpor och vantar, dem
de merendels förfärdiga sjelfva.
Manfolkens idoghet har i senare tid så tilltagit, att det är
värdt icke a2llenast beröm utan snart sagdt förundran.
Förmodligen finnas nu de mest vanliga handtverkare: skomukare,
skräddare och snickare, så goda merendels i hvarje socken, som
de förr voro i städerna; men dessutom hafva rimånga gått så
vida, isynnerhet i konsten att arbeta i jern och trä, att de ock
på silt sätt kunna passera för duktiga mästare, oaktadt en del
tagit det alldeles af sig sjelfva och varit sina egna läromästare.
Det fattas en del af dessa ingenting mer än uppmuntran, att
de skulle blifva stora hvar i sin konst”).
I timring hafva väl Fryksdalingarne, Ulleruds bönder och
en del Jössehäringar hunnit så långt, att man kan med nöje
skåda deras arbeten. Dessutom förtjenar den trefna
Fryksdalingen vackert hos andra med tröskning ”), plöjning,
rothackning, dikning och i Bergslagen med stenmurars läggande m. m.
3k sk
12. Fågelskjutande och djurfänge böra heller icke
förbigås vid allmogens födkrokar, fast det i vår tid lönar ganska
långt under, hvad det fordom varit. Öfverallt i skogarne fångas
dock än i dag ansenligt fågel genom bössor, snaror och giller
och åtskiliga mossar äro hos oss namnkunniga för fågellekar ”).
Fågel, som förr merendels stannat hemma i landet eller ock
1) Böss-smeder, båt- och skutbyggare, bundtmakare, urmakare,
hofslagare, svarfvare, målare, sadelmakare, vagnmakare, tunnbindare,
murmästare ända intill dem, som murat kyrkor. Till klensmeder tyckes en stor
del vara liksom födda. I Gren af Rudskoga socken har en bonde i flera år
haft inrättadt ett berömdt drällsväfveri.
”) Det berättas hända, att fryksdalingar om hösten tröska hos andra
bönder, hvilka äro sysselsatta med kolning, och då hafva ansenlig vinning, utom
det de i regn och slask få stå under tak.
3) Sådana hafva varit brukliga från äldsta tider. Om jag finner mödan
värdt, skall jag framdeles nämna en eller annan på sina vissa ställen, men här bör
ej förbigås den tjäderlek, som hertig Carl hade vid Säterbergen på
Asphytteskog och äfven högbemälda herres orrelek på Genstigsmossen ej långt
derifrån. Norr om denna mosse är en kolbotten, än i dag kallad Kungabotten,
der nyligen en gammal silfversked blifvit funnen, äfvensom på ett af
Säterbergen är funnen en guldtärning och en guldring, hvilket allt bestyrker folkets
berättelser vid Asphyttan och omkring Kroppa om hert. Ca»ls vistelse i landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
