Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3992 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
och isynnerhet finnarne får afsätta en stor del af dessas skinn
och hudar antingen inom riket eller kanske till Norge.
k >k
12. Handel får man ock efter omständigheterna anföra
bland Värmlands allmoges näringsfång. Den kan stundom
bestå deri, att bonden den ena årstiden för nöd skull säljer,
hvad han en annan tid nödgas för dubbelt köpa tillbaks af
stadsbo eller granne. Dock äro väl i få socknar bönderna så
usla !), att de ej hafva något att aflåta, hvaremot de kunna
tillbyta sig sill, salt och spanmål. Men i denna delen måste vi
betrakta åtminstone hvarje härad särskildt, när vi komma
längre fram.
Af hvad som redan är anfördt, kan man någorlunda
inhemta, hvarmed allmogen i allmänhet kan göra någon
afsättning. Sedan städerna i detta tidehvarf kommo till mer och
mer stadga tillika med Bergslagen, och flera bruk blifvit
anlagda, har den väl blifvit mycket lättare och mera förmånlig,
än den var förut, fast folkhopens tillväxt i städer och vid bruk
gjort behofvet större, än att landet inom sig sjelf kunnat fylla
allt, och i följe deraf varorna dyrare ?).
Från äldre tider hafva isynnerhet gränsbönderna haft någon
slags frihet att handla på Norge. Mig synes, att kon. Carl
IX:s förordning af Örebro den 10 April 1603 i den delen egde
sin goda grund. Han förbjöd, att ingen svensk skulle få borga
missfoster. Sal. Arch. v. Linné, som så noga kände alla naturens riken, hade
dock aldrig sett kattlo och ombad de studerande från Värmland, Dalarne och
Norrland 1:62 att ur fjellen skaffa honom en, död eller lefvande. Ar 1766 fick jag
ändtligen en lefvande af herr hofjunkaren Löwenhjelm på Sälboda till
Archiatorns stora nöje, men innan den kunde komma till Upsala och Stockholm, dit
Archiatorn bestämde honom, dog han. Denna och ett skinn, som jag 1772 fick
med sal. herr landsh. och commend. friherre Tilas sända från Säby till
merbemälda herr Archiator, bevisa dock, att kattlon finnas både i naturen, hvarom
dispyt varit bland de lärda. och äfven i Värmland.
1) De ställen, der behållna bönders barn eller barnbarn nu sitta
fördjupade i skuld öfver öronen såsom kolare eller torpare, eller ock äro utdrifna
såsom tiggare, förbigås dock här.
”, Gränsbönderna, som i bergslagen kallas Vestbyggar, hafva årligen
vid Trettonhelgen fört med sig till Filipstad och bergslagen en myckenhet
viktualievaror af alla slag, då de rest dit att afhemta sitt oxjern ; men i senare
tid har man börjat klaga, att denna tillförsel till största delen aftagit, sedan de
nya bruken bygdes vester på landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
