Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
för bergslagens räkning, under det att de olyckliga
stadsboarne sökte få lösa sina egendomar till skatte och till den
ändan 1701 och 1702 insatte i kungl. kammarcollegium
skatteköpeskilling, hvaröfver bögbemälda collegium tillika med kungl.
bergscollegium hade hvar sina egna särskilda betänkanden ’").
Emellertid fingo den 15 Dec. 1720”) 50 hushåll kon. Fredriks
nådiga tillstånd, att för bergslagens nytta bo qvar här, hvartill
ännu 10 ökades den 18 Juli 1727. Men kungl. resol. om
skattebref utföll ej förr än den 23 Nov. 1750.
Under det Filipstad låg under landsrätt, passade
Christinehamns borgare sitt tillfälle, handlade med Vestgötha bönder
hemma i sin stad och sålde i bergslagen, så att torgdagen i
Filipstad nästan försvann, intill dess kon. Fredrik gen. resol.
den 12 Juli 1720 måste åter förnya honom och tillika
förbjuda Christinehamnsboarne att fara kring landet och göra
landköp. Vid riksdagen samma år fingo Gorythytte bergsmän
tillstånd att handla fritt här till kl. 2, äfvensom i Nora enligt
landshöfdingens resolution den 12 Febr. 1719 ?).
Till mera beqvämlighet för både köpare och säljare
flyttades torgdagen från lördagen till onsdagen g. kungl. resol. den
16 Mars 1739, och den 25 Sept. 1765 förbjöds borgare vid
10 dal. s:mts plikt all olaga handel, men 20 daler om
bergsman reser bonden emot utom staden ’”).
1) K. bergscoll. satte sig 1701 emot skatteköpet, emedan >»här var
bergsmans jord», och när kammarcollegium ville gilla det 1703, invände
bergscollegium, att »skogen i slikt fall skulle till bergslagens skada medtagas». Sedan
kon. Carl XII remitterat målet åter till kammarcollegium blef det h. o. h.
afslaget den 13 och 27 Octob. 1703. När saken åter föredrogs hos rikets
ständer 1731 och 34, påstod bergscoll. sitt förra: »60 hushåll voro ditsatta för
bergslagens skull, men få de skatteköp, lära de ej vilja vara undergifna den
inrättning, som med så moget öfvervägande är faststäld och bör bibehållas till
bergslagens bevarande.» (K. kammarcoll. prot. den 4 Dec. 1732 och den 25
April 1737.)
?) »Der må blifva en köping eller marknadsplats, hvarest bergsmän må
drifva köpenskap med brukspatroner, bönder och stadsboarne, sälja sitt tackjern
och tillhandla sig ätande och nötande varor till sina bergsbruk. —
Stadsinnevånarne skulle ej vid den plikt, som i många kungl. resolutioner var stadgad,
understa sig på den vanliga torgdagen det ringaste med bonden handla, förr än
bergsmannen fått nog. Det som då blefve öfver eller hvad de eljes kunde
anskaffa, finge de anskaffa till förlag i bergslagen».
5) Denna förmån lär väl förut hafva gått förlorad, när de 1689 lades
från bergmästardömet.
1) Bergsmannen Olof Eriksson vid Fogdhyttan var riksdagsman 1739
och Jean Jeansson vid Stjälpet 1765.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
