Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 4921
12,300 skepp:d, tillsammans 45,780 skepp:d, utom
frälserätten !).
Genom hög resolution förbjöd kgl. maj:t 1726, att ingen
i Värmland skulle få smida öfver skatten, hvilket genom ett
kungl. rescript af den 30 Juni 1729 förlängdes till sin
verkställighet intill det årets slut; men som brukspatronerna
inkommo med underdånig böneskrift, tillstaddes den 11 Maj 1731
dem, som hade skog och eget tackjern, att smida så mycket,
som de förmådde, till k. bergscollegii vidare förordnande, dock
att uppriktigt angifva det.
Detta var tecken till, att mer tackjern fans i landet, än
hammarskatten fordrade: derför behagade konungen 1740
stadga, att "bruken i Värmland och på Dahl, som ej kunna
draga ved och kol undan grufvor och hyttor, skulle utom
frälserätten få 16.000 skepp:ds ärlig tillökning i smidet, men
sedan ej smida öfver skatten vid 8 dal. s:mt för hvarje skepp:d ?)".
I bref till kgl. bergscollegium den 20 Octob. 1741 tillät Hans
Maj:t ännu 1000 skep:d; men i förklaringen öfver 1740 års
förordning af den 12 April 1748 afslogs alldeles allt bögre
smide. Dock äro från den tiden några bruk tillbygda, hvilket
synes vid not. 3?) pag. 418 ).
Tackjernstillgång hafva våra bruk ur Fernebo, Carlskoga
och Grythytte bergslager enligt förordningar af den 20 Nov.
1649, den 25 Maj 1725, den 28 Aug. 1727, den 3 Juli 1729
och den 19 April 1740 ’). Fördelaktiga previlegier hafva ock
blifvit gifna på bruksegendomar »”).
1) Denna hammarskatts delning skedde efter kungl. resol. i Filipstad
den 30 och 31 Juli 1695 i närvaro af landshöfdingen samt assessor Cronström.
?) KK. M. förordning ang. stångjernssmidet och flera hushållsmat vid
jernverken den 19 April 1740 & 2.
35) Huru nägra bruk blifvit flyttade och åter omflyttade samt huru
hammarskatten utsmides vid de utdömda, medan de nya stå under byggnad, är ej
rum att omtala, förrän vid hvarje bruk särskildt.
+) Ett eller annat bruk är ock till någon del previlegieradt på Nora
bergslag. Utom förlag eger Grythyttan handla på andra lofgifna ställen enl.
1740 ärs förordning; men ej Värmlands bergsmän, hvilket kullkastar många
andra förr nämda »resolutioner; dock blifva de helst hemma, när de rätt
handhafvas.
5 »I Värmland och Dahl må härefter ingen, eho han vara ma,
uppbygga nagot verk på krono, skatte- eller frälse utom bergscollegii ransakning
och tillstånd, på det att skogen ej skall aftaga, malmen bli svårare och det ena
bruket genom stegrande och oskäl utkladda det andra» (AKA. Mcy:ts förbud den
20 Nov. 1649). »Till byte köp eller förläning får icke uppgifvas några gods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
