Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - III. Om folkets tillstånd och lefnadssätt samt landets beskaffenhet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 497
mera är så uppfyldt med folk, tyckes sjelfva naturen hafva
danat dessa platser till slikt ändamål !?).
Marknadsplatserna, dem vi förut nämt (sid 155 och 256),
hafva antingen blifvit fast ståndande på sin förra ort och tid”)
eller ock flyttade till andra ställen ”), eller ock med nya
tillökta ”).
Skjutsinrättningen har tid efter annan kommit på bättre
och bättre fötter. Drottning Christina gaf landshöfding Stake
befallning om krogars upprättande 1652 och från den tiden
blef sådant, som länge sysselsatte häradsrätterna. Emellertid
bände dock flera år, att länsmännen bodde på dessa krogar
och höllo dem vid makt med skjuts, ehuru de kunde ligga
1) Uti inr. tid. N:o 24 1763 uppgafs för de två första härader antingen
Sulvik eller Holmerud eller Gustafsfors, men Töcksmark ansågs dock såsom
tjenligast; dock vid närmare påseende ligga de 3 för långt i söder, då Sulvik är
liksom i medelpuncten och dit beqväm väg är från alla håll. Uti förberörda
inr. tidn. N:o 30, 31 nekas nödvändighet af stad der på orten utom af flera
skäl äfven derför, att Carlstads och Amals borgerskap skulle dervid lida; men
derpå har en annan N:o 49 svarat, att dessa städers previlegier förmodligen
kunna bibehållas utan svår skada.
Sal. commerceradet Polheim yttrar artigt sina tankar i detta ämne;
(Memorial om sjöfarts upprättande mellan Stockholm och Göteborg vid
riksdagen 1720: »att monopoliska burskaper, som medelst för dryga
sammansvurna schakranden äro allmogen till last, fördelas, deruti handlar
öfverheten mycket försigtigt, emedan ju flera städer, ju mindre tillfälle gifves till
monopoliska taxeringar och consequenter; en mycket större fördel för dem, som
in i landet måste köpa och handla med desamma.»
>, Till exempel: Tingvalla eller Carlstads marknader: Pehrmesso
frimarknad, Brittmessan och Lusse; men midfasto marknad utsatte kungl.
kammar- och commercecollegierna 1688 till en torgdag på den 10 Febr. Den står
dock nu länge och kallas vintermarknaden. Vid Bro eller Christinehamn
tjugondedagen och Matsmessan om hösten; i Filipstad stora oxhelgen.
8. År 1722 flyttades Brobacks marknad till Warpnäs och Sulviks till
Skärmnäs, hvarifrån han dock 1756 transporterades till Edane. Lilla
oxhelgen i Filipstad upphörde 1744, då den sades skola flyttas till Carlskoga,
men det lär hafva skett längre bort till Lekhytte tull.
"> Kon. Gustaf Adolf gaf 1623 Filipstadsboarne previlegier på egna
marknader vid Fryksdalens och Elfdals kyrkor: Eriksmessan, Mormessan och
Adventsöndagen; men dessa upphörde åtminstone, när staden utdömdes 1693.
Så snart Christinehamn anlades, blef der fastings frimarknad, hvarom såväl
som om Pehrmessan staden hade länge träta med Carlstad. Genom kungl.
resol. 1663 inrättades i Carlstad en hästmarknad att hållas från den 8 Jonni 3
dagar. Elfdalen hade fått kungl. maj:ts tillåtelse till en marknad vid Likenäs
tjugondedagen (Häradsdomb. 16691. Icke dess mindre kommo de öfverens att
söka sig marknad vid Byn i Ekshärad 16S0 (Domb). Huru då detta gått, så
hafva de nu på flera år haft en vintermarknad vid Osabol i Mars och
oxmarknad vid Skoga i September, då också Fryksdalen har en vid Amberg och
Gillbergs härad vid Nysätersbro, samt Nordmarken vid A»jeng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
