Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - IV. Om höfdingar, öfverstar, lagmän, fogdar, biskopar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4392 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
1634 skedde en annan indelning (sid. 337) och 1639 fick
Värmland tillsammans med Dahl en egen landshöfding, som
bodde i Carlstad, intill dess vårt land 1654 åter förenades
med Nerike. Alla dessa herrar hafva varit följande”):
1. Ståthållare i Örebro.
Bror Andersson Rålamb 1622.
Boo Ribbing till Säby 1624 ?).
Carl Bonde, RB. R., President, 1628.
Gustaf Leijonhufvud blef landshöfding 1634.
2. Landshöfdingar i Carlstad.
Olof Stake 1639”).
Tönnis Lagman 1648 2.
3. Landshöfdingar i Örebro.
Frih. Gustaf Soop 1654.
, Abrah. Leijonhufvud 1658, + 1676.
» Jacob Fleming 1676 ”).
Martin Reutererantz 1677, + 1680.
Frih. Clas Fleming 1680, tillika k. Råd.
Gustaf Liljecerona 1681, blef k. Råd.
Frih. Didrich Wrangel, tillika k. Råd.
» Fromholt Fägerskjöld 1693, T 1707.
» Salomon Cronhjelm 1707, Ombuds R. 1714.
, Cl. Ekeblad 1714, Gr. och R. R. 1719.
1) Jag hade ämnat gifva utförligare beskrifning om dessa herrar, men
hvar en finner, att rummet tillåter ej. Kanske kan det låta sig göra en
annan gång.
”?) Boo Ribbing var en af de berömligaste herrar, som Värmland egt,
som vi få se vid beskrifningen om Säby. Han dog 1640 och begrofs i Visnum.
?) När Värmland 1638 började misstänkas för uppror, fann
riksregeringen nödigt att der hafva en enskild landshöfding både på den onda och goda
sidan. Väl hade varit, om det hade skett långt förut. Staken hade förut
varit öfverste och fick afsked 1648. Han var son af ståth. Erik Olsson till
Hönsäter.
1) Lagman var borgm. Henriks son i Viborg och blef sjelf adlad; fick
afsked 16354 med 1000 r:dal. ärlig pension, men dog 1656. När han blef
landshöfding, blef R. RB. fältm. grefve Leonh. Torstensson gen.-gouvernör öfver
Värmland, Vestergöthland, Halland och Dahl. Honom efterträdde phaltzgrefven
Adolf Johan 1651, men 1654 den 12 Jan. indrogs denna staten.
5) Fleming hade Gustaf Liljecrona till vicarie i Örebro, men kom
sjelf till Umeå 1677.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
