- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Värmland : afdelad i sex tidehvarf : tvänne under hedendomen och lika många under påfvedömet och lutherska tiden : jemte en kort inledning om landets läge, namn, vattendrag, bergsträckningar, skogar m.m. /
456

(1898) [MARC] Author: Erik Fernow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - IV. Om höfdingar, öfverstar, lagmän, fogdar, biskopar m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456 LUTHERSKA TIDEHVARFVET

1665. Lagerlöf, historiogr. R.?!).
1666. B. Lang, sekret. i kansl. coll.
1670. Alstrin, prost”). N
1672. J. Carlgren, schoutbynacht.
1672. Kolthoff, prost”).
1673. Lagerlöf, professor ”).

» Insulander, öfverhofpred. ”).
1675. Jernfelt, professor ’").
1678. Hermelin, kansliråd ”).
1679. Högwall, d:o ?).
1682. Boström, borgmästare ”).

1711 på biskopsstiftet i Vesterås, der han dog den 19 Febr. 1725; hans fru
var Greta Nyman.

1) Peter Lagerlöf, son af den märkliga kaplanena i Fryksdalen, herr
Måns (Petri Schivedius), född 1648; reste till Upsala 1665, disputerade der
1672 och 78, men ville ej antaga magistervärdigheten. För arbete skonade han
sig dock aldrig, utan snarare ”förtärde sig sjelf, i det han trälade för andra,
hvilket varit, är och blir ett de lärdas öde” (Lidén Hist. lit. poét Svec.
P. III Ups. 1765). Med en ung herre, Lars Fleming, gjorde han 1679 en
utländsk resa till Danmark, Holland, England, Flandern, Frankrike och
Tyskland. Efter hemkomsten 1681 blef han rikskansler grefve M. G. de la Gardies
bibliothecarie, året derpå log. & metaph. samt 1684 poéäs. prof. i Upsala och
eloqu. 1687; historiografus regni 1698, men dog den 7 Jan. året derpå. Hans
vidsträckta lärdom är vidare känd, än jag här behöfver omtala den. Ibland
annat räknas han ock bland en af de största svenska poeter.

2?) Lars And. Alstrinius, magister, kungl. hofpredikant och sist prost i
Leksand; biskop Alstrins far, men sjelf bondson från Alsters socken.

3) Henr. Henr. Kolthoff, borgmästarson från Carlstad, var först
drabantpastor, sedan prost i Salberg.

4 Erland Lagerlöf, den förres bror, log. & metaph. prof. i Lund 1699,
eloqu. dito 1708, + 1714.

5) Crispin Math. Insulander, rådmansson från Christinehamn, 1) prost
i Nyköping, 2) kungl. öfverhofpredikant, + 1714.

s) Crispin Olai Jernfelt, borgmästarson från Christinehamn; prof. theol.
primar. och pastor vid St. Salvator i Dorpt 1693; far till /Jernfeltz N:o 91 i
adelsmatr.

?) Olof Hermelin. Om denna herres förträffliga lärdom vet åtminstone
hela Europa att tala. Man har gissat till, att en del af hans utgifna skrifter
och i k. Carl XII:s ärenden utfärdade manifester varit vållande till hans död,
om hvilken verlden numera fått säker kunskap (se adelsmatr. N:o 76).

8) Bengt Högwall, son af kyrkoherden Eric Nikalat Högvaldius i
Dalby och Maria Jonsdotter Kjellstadia, Elfwendals syster; var historiografus
regni, innan han kom att följa k. Carl i fält och blef kungl. secreterare, men
sist kansliråd. Från Pultava kom han med konungen till Bender, men dog
1714 i Timurtasch; skall ock hafva varit en berömlig och käck herre.

?) Johan Ericsson Boström var född i Carlskoga;,; först
stadssecreterare, sedan justiteborgmästare i Stockholm; g. m. Maria, borgmäst. Ingmar
Tingvalls dotter i Filipstad, dog 1692.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:36:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyfernow/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free