Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - IV. Om höfdingar, öfverstar, lagmän, fogdar, biskopar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 459
1749. Axel Ferner, consul i Tunis m. m.
1753. Hamnerin, landtmätare !).
1757. C. G. Sandmark, med. doct.
x ,
Jag har väl ej skäl att påstå, det alla dessa uppräknade
herrar äro prime magnitudinis, dock blifva det de flesta,
antingen åldern eller lyckan hafva satt de andra för bittida i
skuggan. Men jag har likafullt all slags högaktning för alla
dem, som rummet ej tillåtit mig här innesluta. Jag har endast
velat visa, det Värmland skulle hafva om ej öfverflöd ?) dock
tillräckligt af lärda, vittra och stora män ”?) och det allt ifrån
språken och kunde med undransvärd urskilning fälla sitt omdöme vid de
benigaste saker, så att en hennes loftalare A. M. (mag. And. Molin) ingalunda
hade orätt, när han vid hennes alltför tidiga död 1766 skref bland annat på
grafven:
I hennes sällskap blef man klok
Dess vittra tal gaf visdom värde,
Af hennes bref jag ofta lärde
Hvad fåfängt söks i mången bok.
Brukspatron Myhrman egde ock tva systrar: fru Johanna Myhrman
T 1769, enka efter landskamr. Mich. Bergman och Lisa Bjuggren, brukspatron
Joh. Lundgrens fru i Filipstad + 1778, hvilka begge både i tiden och efter
döden voro och blifva kända för vitterhet, snille och högt förstånd; men skulle
jag gifva mig att tala om våra märkliga fruntimmer, så finge jag antingen för
mänga att berömma, eller ock kunde jag råka illa ut. Dessutom tillåter mig
inte rummet den äran.
1) Olof Hamnerin, vår vittra archiat. Hamnerins brorson, född i
Christinehamn 1735 och dog derstädes 1776. Hans utseende var icke stort, ej
heller hans karakter; ty han var ej mer än ingeniör Vahlunds medhjelpare;
men hans qvickhet satte i förundran alla, som kände eller lärde känna honom.
Han läste allting och allt, hvad han läste, mindes han och förstod. Derför
kunde han passera för teolog, filosof och språkmästare. Hans tabeller och
grundliga uträkningar om svenskt matt och vigt torde i everldliga tider tjena
landtmätare och bokhållare till rättelse. I Carlstads veckoblad såg jag strax
efter hans död, att någon liknat honom vid Archimedes och Newton och ehuru
crilisk vår tid är, har jag dock ej funnit någon säga något deremot.
2) Barclajus talar i detta ämne: At nec dicant se multitudene
hujusmodi ingeniorum premi. Iis omnibus neque se neque rempublicam sufficere
posse. Bene consultum generi humano, si tanta praestantium animorum messis
esset, ut, distributis inter illos rerumpublicarum negotiis, superossent adhuc
vacui aliquot, superflus et inutili munere a Numine Orbi donati (Icon Anim.
. m. 391).
P 8) De herrar af literate classen, som antingen tjenat eller än med heder
tjena hemma i landet har jag dels redan korteligen nämt, dels ock får äran
vidlyftigare i senare delen beskrifva hvar och en vid sin syssla. Här tager jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
