Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - V. Värmländingars adelsmatrikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 467
26) Didron, 440 2).
1650. 21) Blankenfjell, 482 ?).
28) Bäfwerfelt, 515 ?).
1651. 29) t Bordon, 522 ’).
30) Sparfwenfelt, 541 ”).
1652. 3) t Skraggenskjöld, 552 ’).
1653. 322) t Broman, 587”).
1) Carl Didron till Stigen, kapten vid Värmländingarne; adlad tillika
med sin bror, kapten Johan; g. m. Agneta Carlsdotter Silfwerswerd; söner
af öfverstlöjtnant Anton Idron eller Ydron, som blef slagen vid Närnberg
1631, g. m. Mertha Stywert (Stuart). Hans fader, Johan, var kapten vid
Södermanländingarne; son af landtrådet i Gascogne Anton de Idron och
Olympia de Pay. I ätten äro ingifta Olivecrona, Uggla, Wulfschmidt m. fl.
?) Jonas Blankenfjell till Wik och Norserud, broder till N:o 21 och
svåger med honom, ty han egde Karin Månsdotter Roos. Sonen Linnert B.
var ock egare af Wik vid Arvika, fast hans fru, Anna Sibilla Rosenskjöld,
vid tinget förklarade honom för omyndig. En förveten kunde falla på den
tanken antingen det varit af oförstånd, eller ondska, eller smicker, som TVik i
Carlstads veckoblad 1774 eller 1775 upphöjes så högt öfver skyarne för den
urgamla Blankenfjellslägtens skull. 130 år är väl icke så urgammalt.
Ramar och Rooser hade egt gården några 100 år, innan Blankenfjell var till.
5) Peder Knutsson Bäfwerfelt till Dingelsund, Finta. och Widön;
filos. magister, var underlagman i Vestergöthland och Dahl, innan han 1639
blef justitiepresident i Göteborg; 1) g. m. Lena Prcetoria, prostdotter från
Carlstad, + 1650; 2) med Christina Anundsdotter Bergengren från Falun;
son af borgmästaren Knut Olsson i Carlstad, hvadan han ock lika med sin
bror, prosten i Filipstad, först kallade sig Canutius. Atten varar än, men har
merendels haft samma öde, som det berättas om Gunnar Groffas
efterkommande.
4) Joh. Bordon var från Skottland och tjente sig upp, tills han blef
öfverste vid Värmländingarne och 1654 för Dahlregementet ; g. m. Anna
Thomsson Thomasdotter, som sedan fick rådsförvandten i Göteborg, Hans Makeleer.
En rysk öfverste, Bordon, blef tagen vid Narva och hölls fången i Christinehamn.
5) Joh. Gabriel Sparfwenfelt till Aspeberg, Åsunda, N. Edsberg, Rud
och Ramsta var regementsqvartermästare och ryttmästare vid Värmländingarne,
sedan major och sist öfverstes titel; f. i Ostergöthland 1618, + på Abylund
1698; gift 1654 med Christina Uggla, amiralens och baronens syster. Om
denna ätt, såsom föregifves (doctor Wallins parentation = loftal), härstammar
på fäderne från konunogarne Stenkil, Sven Tjuguskägg och Boleslaus samt å
möderne från S. Knut, S. Brita och S. Karin, så kan jag ingen hvarken
äldre eller heligare uppvisa.
8) Simon Skraggenskjöld blef student i Upsala 1626 och gifte sig 1642
med kaptenens, Pehr Nilsson, dotter Sara på Roxkoja vid Abo; gick sedan
åtskilliga grader igenom, tills han slutligen blef ståthållare öfver Nyen och
Nöteborg; son af länsman Olof Simonsson i Uggelsäter.
1) Lars Broman till Apelty (Apertin) var burggrefve i Malmö och
canonicus i Lund m. m.; gift 1662 m Maria Erlandsdotter Norenia, dotter af
prosten i Nor, herr Erland Gudmundi och Anne Eriksdotter Kax, samt
enka efter prosten i Kilen, magister Sven Brunius.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
