Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - V. Värmländingars adelsmatrikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
1695. mu) t Hasselbohm, 1332 ?).
1701. 15) + Camenhjelm, 1403”).
1703. 16) Hermelin, 1391 ?).
1704. 7) + Schraggenskjöld, 1429").
radshöfding och vice landssecreterare i Örebro, innan han fick jurisdiction efter
Eding; 1) g. m. Stina Andersdotter, ofrälse, 2) Maria Linroth Elicedotter.
1 Sven Hasselbohm blef efter studier och utländska resor sist 1681
assessor i Svea hofrätt, + 1718; g. m. Maria Broman, superintendentens dotter;
son af p. p. i Fryksdalen, Magnus Marjestadius, (rådman Sven Guldsmeds
son i Mariestad) och 4nna Svensdotter Camen.
?) Sven Camenhjelm, hist. professor i Dorpt 1689 och tillika
akademiräntmästare 1700; landtrichter på Osel 1701, + 1708; g. m. Cath. Akerhjelm,
postdirektör Samuels dotter med Cath. Mocksdorff. Då ryssar och saxar 1700
inföllo i Livland, blef han ensam qvar vid akademien, som då var flyttad till
Pernow, och bjöd till att hålla studenterna tillsammans, så mycket han kunde;
son af superintendenten mag. Sven Elfdalius.
3, Olof Hermelin, född i Filipstad 1658 af hammarsmeden och
borgmästaren, Nils Månsson, och hans senare hustru, Karin Andersdotter, enka
efter borg- och vågmästaren, Olof Persson (Roman), i Christinehamn. Den
unga Olaus Nicolai blef någon tid handledd i studier af den lärda lectorn,
mäster Elof Schroderus i Carlstad (lärd. tidn. N:o 40, 1764). till dess han
under namn af Schragge skref in sig vid Upsala akademi 1678. Men det säges,
att kyrkoherdens i Filipstad, mäster Simon, söner nekat honom kalla sig
Schragge, hvarför han förbytte namnet till Hermelin, hvilket de andra barnen
under skolåren i Filipstad kallat honom för hans qvickhet och smidighet, då
de kastade boll, lekte gömma o. s. v.
Scepe milu videor silvis reptare jugosis
Exstruere & parvos, regna beata Lares,
talar han om sig sjelf och Filipstad i sin Hecatompolis. Vare huru det vill,
så blef dock Hermelinsnamnet störst och så stort, att det och intet annat
blifvit taget till mönster, då man velat spå något stort om en
Värmlandsyngling.... hic erit alter ab altero. Han ville sjelf likasom Lagerlöf icke vara
magister, men hjelpte många andra dertill, under det han från 1689 till 1699
var prof. eloqu. och juris. rom. & svet. i Pernau, hvarifrån han blef kungl.
secreter. och historiogr. regni efter Lagerlöf (båda till den sysslan födda och
vuxna, om ej döden infallit för den ena och kriget för den andra). 1701 blef
Hermelin secreterare vid utrikes expedition och 1705 statssecreterare och
kansliråd. 1706 undertecknade han tillika med grefve Piper fredstractaten i
Altranstadt, der kon. August blef afsatt. Men vid Pultava, då Hermelins namn
bland de andra förnämare gångarne blef uppräknadt, var hans tid ute, och han
blef nedsablad på stället (deras excellensers, R. R. friherre Akerhjelms och v.
Rosens relation M. S.). Den store Hermelin vore värd ett stort äreminne,
men här är ej rum; här fattas tid; här brista krafter. Gift var han 1) m.
Helena Jonsdotter Brehmskjöld 1689, + 1698, 2) 1700 m. Margretha
Samuelsdotter Åkerhjelm, professor Elias Obrechts enka, som 1707 blef moder
till hans excellens, R. R. m. m. Carl Hermelin, i hvilken herreätten vidare
gått upp i friherrligt stånd.
3 Lars Schraqgenskjöld, brorson till N:o 31, kamrer vid postkontoret
i Stockholm och tillika i reduktionscommissionen, + 1707, och då allmänt
beklagad. Atten gick ut med sonsonen, Carl Fredrik, archliemästare, + 1742,
ogift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
