Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - V. Värmländingars adelsmatrikel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
1703. Stuart).
1705. Roos ?).
1747. Lövwenhjelm, blef grefve.
1772. von Axelsson ?).
1779. von Nackrey?).
>
Tromp råkade hans sköna skepp, Svärdet kalladt, i brand, och han mäste
uppgifva en hjeltemodig anda bland böljorna. Han hade i alla träffningar bade
till lands och sjös visat mannamod, och T»romp gaf honom det vitsord, att
han gjorde i sitt yttersta allt, hvad en sjöhjelte kunde göra. Dessutom har
denna herren haft den hedern, att han eger forsta rummet i första bandet och
första stycket af lefvernesbeskrifningar, der bland annat fälles om honom
det omdömet, att »en del tillägga honom förmätenhet och nog mycken ambition,
men NB. att han ej tålde någon öfver sig af mindre genie och förfarenhet;
deruti har han liknat flera stora män, både samtida och eftertida»; väl sagdt
och sant sagdt. Hans fru var Christina Sparre, dotter till Johan Benctsson
till Rossvik, baron Schäring Rosenhanes svåger; son till öfversten för
finnarnpe, Johan Classon till Aversta, sonsons sonson till Hans Persson till
Bosgarden och Kerstin Arvidsdotter Store (se adelsmatr. N:o 7) och Margaretha
Gyllenmärs, amiralen Olof Anderssons dotter till Borarp. Här äro ingifta
baroner, Lind och Pualbitzki, Hammarhjelm och Silfwerswerd m. fl.
! Carl Magnus Stuart till Carlberg var sist generallöjtnant och
gouvernör i Curland, men bodde mest hela sin ungdomstid i Värmland, der han
var född på Agnhammar och namngaf säteriet Carlberg; + 1705: g.m Margr.
Johansdotter Funk från Garpenberg, son till kammarherren David Johansson
till Rackelsta och hans andra fru, Beata Liljerahm till Agnhammar (se
adelsmatr. N:o 6).
2?) Carl Gustaf Roos var öfverste vid Nerikes och Värmlands regem.
och gener.-major; fången vid Pultava 17029, T 1722; 1) g. m. Christina Sparre,
baron Ugglas enkefru, hvarvid berättas den anekdot, att såsom kon. Carl XT,
då amiral Uggla vid aiseglingen med flottan af någon hemlig aning spådde sig
det ödet att aldrig mer komma tillbaks, lofvade att vara en far för hans enka
och barn, ifall något dödligt skulle träffa honom; så reste konungen en gång,
då han var i Värmland, att hedra enkefriherrinnan med sitt höga besök, till
Aversta, då hon nyss blifvit förlofvad med Roosen, som då ej var mer än
korpral yid Vestgötha kavalleri. Detta förebrådde henne konungen på skämt,
efter hon förut egt en så hederlig man och en så stor amiral; Ja, Eders Maj:t!
skall då frun hafva svarat, jag sätter mer värde på en lefvande korpral än
en död amiral och om denna, som jag hoppas, gör sig värdig Eders Maj:ts
nåd, kan han bli general, hvilket gjorde så mycket, att hon blef vigd vid
honom såsom kapten af gardet; 2) m. Magdalena von der Noth, generalmajoren
Thomas dotter och enka efter kapten Johan Tordsson Bonde till Sund.
Huruvida det eger grund, att hon varit född i hedendomen eller Turkiet, men
blifvit döpt i Sverige, som eljes trovärdigt folk hafva berättat, kan jag icke
säga. Son af Gustaf Eriksson Roos till Korpgärden från Hjelmsäter och
sonsons sonson till Knut Bryngelsson (se adelsmatr. N:o 3.
7) Axel von Axelsson (se adelsmatr. N:o 116).
+ Olof von Nackrey, häradshöfding; östra jurisdiction 1756; derpå
assessor i Götha hofrätt, hofrättsråd, generalauditör, landshöfding i Halmstad
1771; Vexiö 1716; f. i Filipstad 1728; son till bruksherren Lars von
Nackrey (se adelsmatr. N:o 96).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
