Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VI. Besynnerliga och ovanliga händelser i Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL NÄRVARANDE TID. 487
lullade liksom om sommaren, hvilket varade hela vintern. (id.
1. ec.) ’).
1665 den 35 Januari var stark jordbäfning mest på alla
ställen; först vid midnatt, sedan på ottan. Husen skakades
och jorden gaf sig isär såsom diken, hvilket syntes vid Sunne
kyrka och flerstädes. (Gyll. 1. c.)?).
I Maj kommo vilda ulfvar till Vishum och Varnum, som
sökte in i gårdar och hus och beto och sargade många
menniskor, hvilka deraf dogo. (Gyllen. 1. c.)?).
1670. Om hösten skedde ett grufligt jordstjelp vid
Nordmarks grufvor och så skedde äfven vid Hedegården i Gräsmark,
då en stor del föll in i sjelfva gärdet och sand derefter.
(Hjärnes flockar.)
1685. Regnade hvete ej långt från gården Sten i Ny
socken och Arvika (bisk. Rhyzelius).
1690. Om sommaren gick skogseld nästan öfver hela
Värmland, förderfvade svedjefall, åkrar och ängar och hade
gjort än större skada, om ej den 18 Juli regn hade kommit.
Vid samma tid lyftade skyn en båt på Lyssjön i Lysvik
med en piga, som satt deri, högt öfver skogstopparne. Båten
’) 1617 frös ingen is på någon sjö eller vik, hvarför det året länge bar
namn af det stora lenåret (Gyllen. diar.). 1750 hade väl sjöarne lagt sig, men
de gingo bittida upp, så att detta var ock ett stort lenår.
?) Med denna har jag funnit 17 Jordbäfningar i Värmland. 1589,
1592 och isynnerhet 13593 den 12 Febr. var så stark jordbäfning, liksom jordens
grundvalar skulle rubbas ur sin ställning /Carlstads kyrkobibel). 1693
omtala Hjärnes flockar här en jordbäfning. Den 22 Jan. 1729 var en så stark
jordbäfning att fenstren darrade. Den 22 Juni 1733 kl. 3, den 13 Mars 1744 kl. 1,
den 21 Dec. 1750 kl. 2 på natten (Carlstads kyrkobibel); den 1 Nov. 1755.
När Lissabon förgicks, omtalade tidningarne äfven någon slags ovanlig rörelse
och hvälfning i några sjöar här på gränsen; 1758 om Lussenatten var en stark
skakning vid Filipstad och annorstädes; natt till den 22 Dec. 1759 kändes en
stark jordbäfning Carlst. bibel); den 21 Mars 1765 kl. !/- 8 f. m. kändes någon
anstöt till jordbäfning vid Carlstad (Inr. tidn. N:o 26); den 13 Mars 1765 kände
herr lector Matthelius en skakning vid Yngshyttan: nyårsnatten 1772 kändes
jordskakning vid Sunne mo; 1775 kändes i Jan. på Refsviken i Millesvik
skakning och buller som af en starkt dånande eld; den 13 Jan. 1776 kl. 5 3 6
var så stark jordskakning i Sunne mo, att sängarne lyftade sig från golfvet,
dörrarne sprungo upp och brödspetten kastade sig i vädret; den 6 Jan. 177
märktes äfven sådant vid Kjärne i Ransäter: fenstren skallrade, hus och sängar
rördes och remnor syntes i marken.
3) Sal. archiatern von Linné berättade, att vargar först följde Armfelts
armé öfver fjellen, då den mest frös ihjel 1719. Men denna omständighet och
Gyllenit anmärkning 1637, att på Rikesmossen vid Ölme härad pläga många
vargar uppehålla sig intyga, att de varit hos oss före 1719.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
