Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VII. Om krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
genom Carlstad. Genom hela Dahlsland foro danskarne
grufligt fram, och de våra tågade efter. På Venersborg gjorde
fienden 3 fåfänga anfall och när de våra ändtligen voro komna så
nära, att de tillbjödo honom en slagtning, flydde han hals
öfver hufvud hem till sitt land vid Uddevalla den 28 Febr.
Han var då vid pass 7000 man stark ?).
Morast skans innehades ännu af danskarne, och de egde
der en stark besättning. Svenskarne slogo läger vid Ragnerud”)
midt emot Köla kyrka invid sjön Hungen och afsände derifrån
nödigt manskap att angripa skansen. Efter en lång blokad
betingade sig slutligen danskarne att aftåga utan gevär, men så
snart de hade uppgifvit skansen flydde de af räddhåga in i
Norge och uppbrände der 4 sina egna skansar af fruktan, att
dessa eljes skulle komma svenskarne till nytta. Detta skedde
pingstaftonen den 24 Maj.
Sedan hade de våra fri och öppen väg allt intill Glomman
i Norge, men det fins icke, att de gjorde något infall dit, utan
i Augusti månad blefvo några fanor krigsfolk afsända till
Göteborg från Morast, der numera ryttmästar Peder Bondesson var
förlagd till kommendant ?), och icke långt derefter fick man
spörja den hugneliga tidningen att fred var afslutad i Markaryd
den 13 September 1645 ?).
Xx Xx
Ifrån den tiden fick Värmland fägna sig åt fred i 12 år,
då Jösse härad och Nordmarks innebyggare hade tillfälle att
till någon del bota de refvor, som i Hannibalsfejden blifvit dem
tillfogade, men sedan kon. QCarl X drifvit polska konungen,
1) Det synes på flera ställen, att jag till det mesta har att tacka kyrkoh.
1 Bolstad M. P. Gyllenius för de underrättelser, jag här kunnat lemna. Han
är trovärdig och var mest närvarande på alla ställen. Om Värmland hade haft
en Gyllenius i hvart ärhundrade, skulle vär historia på sitt sätt vara lika så
säker som den chinesiska.
?) Jössehärads domb. 1645. Ofversten Welam Filips kommenderade
der under gen.-maj. Stenbock. Eljes har man funnit namn på några andra
öfverstar, såsom: Gabr. G. Oxcenstjerna, Abrah. Cronhjort, J. M. Wrangel, Joh.
Gabr. Oxenstjerna, Thure Bjelke, Gustaf Stake, Ivar Bagge m. fl.
?) Han ligger med sina tvenne hustrur begrafven på Nors kyrkogård.
1) Sverige fick då: Gotland, Ösel, Herjeadalen och Jemtland till
everldlig besittning och Halland till försäkran på 26 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
