Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VII. Om krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
fullständigt begrepp. Det enda, som man vet, är, att de danska
drogo sig tillsammans och ernade sig in i Sverige”); men
grefve G. O. Stenbock beslöt, till att hindra sådant, att i
strångaste kölden efter nyår 1658 förekomma fienden och sjelf göra
en cavalead ?) (= tåg till häst) in åt Norge, hvilket ock hade
den verkan, att Ivar Krabbe med sin armé måste draga sig
tillbaks allt intill Bergen.
Emellertid hade dock någon mindre norsk trupp eller
något ströfvande parti infallit i Eda 1658 om Brittmessan och
der ånyo sköflat Heljebohl och borttagit derstädes allt, hvad
dem anstod och rörligt var”). I Gunnarskog lågo ock några
år härefter Gränsjöhemman och några andra smärre gårdar
öde till en åminnelse af detta krig ?). Men mera har jag härom
ej kunnat ”uppleta.
Konung Carl X tvang danskarne att ingå fred i Roskilde
den 24 Febr. 1659, men den kunde knappt spörjas till
Värmland, förrän den ånyo blef bruten, och krigsteatern stod här lika
öppen. Konungen dog 1660, och samma år slöts en ny fred
vid Köpenhamn den 23 Maj, men jag har ej funnit orsaken,
hvarför manfolken från Carlstad 2 år derefter i Juli månad
och midt i höanden lågo utskrifna vid gränsen ”). Förmodligen
hade man å vår sida sett någon rök, som dock till lycka ej
slog ut i låga.
+ + +
Värmland fick glädja sig åt fredens sällhet på 14:de året,
men då uppväxte ånyo en hisklig ofridsstorm, hvaraf äfven
våra gränshärader isynnerhet blefvo skakade. Detta krig har
fått namn af både den danska fältmarskalken och af tiden, på
hvilken det varade.
Anders Dönesson i Långlanda skall ock en gång hafva ensam med en gammal
trumma vändt om en ansenlig skara fiender.
1) De voro skansen åter så nära, att våra egna i häpenheten sjelfva
uppbrände provianthuset, och öfversten Casp. Flemming blef så illa skjuten af de
danska, att han efter fredens slut var sängliggande i Carlstad.
) Äro M. Isogei ord i personalia vid grefve Stenbocks likpredikan.
3) Jössehär. domb. 1659.
1 ce pro anno 1662. Det är icke troligt, att Nordmarken denna
gang undgått fiendtligt besök, men jag har ännu ej varit i tillfälle att se dess
domböcker. I Fryksdalen och Elfdalen nämnes ingenting derom.
5) Jössehär. domb. 1662. Öfverste Posse höll skrifningen i Carlstad
den 2 Juni /(Gyllen.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>