Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - VIII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 LUTHERSKA TIDEHVARPVET
i en tid då man utan tvifvel fruktade för de danskas anfall,
hvilket ock verkligen skedde i den s. k. Krabbefejden 1657.
Samma år kom danska öfversten Mikael Obitz genom
besättningens ovarsamhet med sina bussar in i skansen vid
Matsmessotiden och det om qvällen så oförmodadt, att det berättas,
det kommendanten höll en träkanna för munnen att dricka en
annan till, under det att han fick värjan i buken ”?). Men
danskarnes tid blef der icke långvarig: ty efter grefve Douglas
var i antågande, lät Obitz bränna magssinerna, förnagla
kanonerna och drog sin väg ?). När sedan fyraårsfejden
tillstundade 1675, fick ingeniörkaptenen, Joh. V. Seulenberg, befallning
att ombygga skansen, draga ihop honom och göra honom
mindre på den sidan, som stöter till Bysjön; ty förut gick han
från landsvägen allt öster ut ned till sjön. Då skulle uppföras
en dubbel vägg och palisader. Samma år belägrades skansen
i 3 dagar af den danska öfversten Vibe, men derefter drog
han sin väg, År 1680 var k. Carl XI i egen hög person här
och befalde, att skansen skulle nedrifvas; men 1716 gaf kon.
Carl XII dåvarande landshöfdingen, grefve Ekeblad, befallning
att åter förbättra och sätta honom i godt stånd. Sitt sista
lefnadsår 1718 hade högstbemälde konung härinvid ofta sitt
högqvarter dels i Nolby, dels i Haga. Då var här 800 till
1000 mans besättning och 60 kanoner, men 1721 drogs staten
in. I senare tid hafva här legat en styckjunkare med 6
handtlangare.
14. Gräsmarks capell i Fryksdalen.
Det har ock blifvit kalladt Uddheds capell af gården,
invid hvilken det är bygdt. Att det skett i slutet af 1650 eller
kanske början på 60-talet sluter jag deraf, att dåvarande lector
Gyllenius predikade der om jul 1663 "och var vid denna
nybygda kyrka första julhögtid, de haft. Förut måste de alltid om jul
en ganska lång och svår väg till Sunds kyrka och fingo ej bli
hemma om julnätterna.
’) Lyckan har velat att denna commendantens namn hvilar med honom
1 det tysta, men dessa har jag funnnit: majoren Peter Forbus 1669; Joh. v.
Seulenberg blef öfverstlöjtnant, ombygde skansen 1675 och var commendant
ännu längre, så att jag ej begriper, hvar dessa följande skola få rum efter
skansens förstöring 1680: major Liitken, kapten Gegerfelt, C. G. Anrep, C.
Eschil Gyllenspets, kapten Verdlau, ryttmästar Loo. Från 1716 till 1721
commenderade här major Anton von Didron.
?) Prosten Hofstens M. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
