Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mognar - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny jorda 143
Tidemand lade ett telegram på pulpeten och sade
dämpat:
— Pet gick inte riktigt bra med min rågaffär i alla fall.
I detta ögonblick är rågen normal, Ryssland har upphävt
sitt utförselförbud.
Ryssland hade alldeles riktigt tagit sitt förbud tillbaka.
De oväntat goda utsikterna man en lång tid haft för årets
höst hade inte kommit på skam, och detta i förening med
de synnerligen stora överskott av magasinerad spannmål
från föregående år hade överflödiggjort den ryska
regeringens stränga order. Hungersnöden hade upphört,
utförselförbudet förklarat upphävt, Ryssland och Finland
voro åter öppna. Detta vara innehållet i telegrammet.
Ole satt tyst en stund. Detta var ett våldsamt slag. I
hans hjärna vimlade alla möjliga tankar på ett ögonblick:
Tänk om telegrammet var lögnaktigt, ett börsknep, ett
köpt och betalt förräderi? Och han såg åter på den
solida agentens underskrift men kunde inte fatta misstankar
mot honom. Men hade man någonsin hört på maken?
Ett lands regering hade gjort sig själv till narr och
företagit självförstörande manövrer med vidöppna ögon! Det
var värre än 1859, då också ett förbud blivit upphävt mitt
på hösten och skakat om marknaden. Ja, men då var det
krig...
Den lilla klockan på väggen tickade och gick, tickade
och gick i tystnaden.
— Du kan väl lita på telegrammet? sade Ole
slutligen.
— Telegrammet är nog pålitligt, tyvärr, svarade
Tidemand. Min agent telegraferade två gånger i går: Sälj,
sälj! Jag sålde också det lilla jag kunde, sålde med
förlust, sålde under dagspriset; men vad förslog det? Jag
förlorade våldsamt i går, ska du tro!
— Ja, gå nu inte och överila dig, låt oss tänka på
saken. Varför kom du inte till mig genast i går förresten?
Det hade jag väntat.
— Jag borde väl inte ha kommit till dig i kväll heller
med en sådan nyhet, men...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
