Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextiofalt - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Nyjord
Paus.
Ole sade åter: Du har allt ditt folk kvar än?
— För att jag kan inte avskeda dem med en gång, de
måste ha tid att se sig om efter en annan plats. Men nu
går de snart, jag behåller en man på kontoret.
De talade vidare om affären. Tidemand hade låtit
mala ett stort parti råg för att upphjälpa avsättningen,
nu gick det med dubbel fart, han sålde och förlorade, men
han fick in pengar. Jo, det var inte tal om att stänga
längre. Dessutom hade han en liten plan som hade börjat
mogna hos honom, men så länge den inte var fullt mogen, var
den ingenting att tala om. Man stod väl inte alldeles över
öronen i affärer dag ut och dag in utan att man fick en
och annan stackars tanke i huvudet. Plötsligt sade han:
— Om jag visste, att du inte blev förnärmad, så skulle
jag vilja tala med dig om en sak, det är något som angår
dig själv... Ja, du får ursäkta att jag säger det, jag
har nu mina egna små funderingar: Hm. Irgens...
du skulle inte låta Ågot promenera så mycket med honom.
Det vore en annan sak om du vore med själv. Att
promenera är naturligtvis inget galet, men... Ja, det är nu
min mening, bli inte förargad för att jag sa det.
Ole stirrade med öppen mun på honom, så brast han
i skratt:
— Kära Andreas, vart vill du komma? Har du börjat
bli misstrogen mot folk?
Tidemand avbröt honom:
— Jag vill bara säga dig, att det aldrig varit min vana
att fara med sladder.
Paus. Ole såg fortfarande på honom. Vad tog det åt
Tidemand? Hans ögon hade blivit skarpa av harm, han
satte ned glaset i samma ögonblick som han sade det.
Sladder? Nej då, Tidemand for inte med sladder, men
nu var han befängd, alldeles befängd.
— Du har i själva verket rätt i att det kan bli
sladder och skvaller, om promenaderna får gå för långt,
sade Ole så. Jag har verkligen inte tänkt på det förut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
