Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Oscar Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
bilden af vårt lands störste nykterhetsdonator och tillika nestorn
bland dess mera bemärkte nykterhetsmän.
Son af med. doktorn Johan Jacob Ekman, föddes E. i
Göteborg den 16 dec. 1812, och är således då detta skrifves
(i nov. 1903) i det närmaste g\ år gammal. Han ägnade
sig tidigt åt affärsvärksamhet i sin födelsestad, därhän 1834
blef rysk vice konsul och 1845 chef för ett af platsens största
affärshus. Genom arten af sin både begåfning och karaktär
tillvann sig E. inom sitt samhälle ett förtroende som gaf sig
uttryck i ett motsvarande inflytande, hvadan han snart
räknades bland dess främste män.
I anledning ’ af den strid, som stadens domprost, den
gamle nykterhetskämpen P. Wieselgren, upptagit mot
dryckenskapen bland arbetarebefolkningen därstädes, uppdrogo
stadsfullmäktige år 1864 åt en komité att utreda orsakerna
till armodet inom samhällets arbetareklass. Ekman blef
ordförande i denna komité. I dess första utlåtande påvisades,
att sagda armod vållades af arbetarnes brännvinsförbrukning,
hvilken äggades af krögarnes vinningslystnad och tydligen ej
kunde häjdas, så länge ej brännvinsförsäljningen undandroges
inflytandet af den enskilde försäljarens vinstbegär. Komitén
framlade därför förslag om denna försäljnings öfverlåtande åt
ett bolag, bildadt af män, som utan att däraf vilja skörda
vinst för egen del vore villiga att ombesörja rörelsen, hvars
behållning i .stället borde användas för arbetarnes bästa. Denna
anordning, hvilken medgafs af 1855 års
brännvinsförsäljnings-lag och redan förut användts i ett par smärre svenska städer,
godkändes af stadsfullmäktige och sattes 1865 i värket.
Under namn af »göteborgssystemet» har detta sätt att ordna
brännvinsförsäljningen sedan blifvit vida bekant och i väsentliga
delar införlifvats med vår brännvinslagstiftning. Komiténs
andra utlåtande betonade nödvändigheten af goda
arbetarebostäder, förutan hvilka den arbetande klassens höjande icke
skulle kunna åstadkommas. För åvägabringandet af sådana
har Ekman varit synnerligen värksam.
Då brännvinsinträsset under 1870-talet gick till storms
mot 1855 års nykterhetsvänliga brännvinslagstiftning, ställde
sig Ekman beslutsamt i dess försvarares led. Invald 1878 i
Svenska nykterhetssällskapet, i hvars styrelse han snart blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
