vunnit ett namn, lika aktadt och värderadt inom den vetenskapliga och litterära världen som bland de allt mera växande skaror, hvilka i den modärna nykterhetsrörelsen se vår tids mäst betydelsefulla kulturella sträfvande. * Några citat ur B:s skrifter: Vi anse öfvertygelsens väg vara den första och i början viktigaste. Men lagstiftningens är lika viktig för att trygga hvad vi vunnit på öfvertygelsens väg. Det sades en gång till en samtida härförare, den store kartagern, romarnes dödsfiende Hannibal: »Segra förstod du, Hannibal, men att begagna dig af segern, det förstod du icke». Den modärna nykterhetshären och dess ledare vilja icke göra sig förtjänta af samma förebråelse. De ha förstått att segra så tillvida som de redan uppnått de högsta siffror ......Men hvad tjäna alla dessa segrar till, om de icke tryggas genom lagar som åt kommande generationer garantera frukterna af hvad vi vunnit? — — — (1899) * Vi politisera, säger man. Och det borde vi låta bli. Hvarför det? Jag kan icke se någon annan rimlig motivering för ett politikförbud mot nykterhetsvännerna än den snillrika tanken hos våra motståndare att själfva förtärandet af alkohol skulle i och för sig kvalificera för politisk värksamhet, eftersom frånvaron af alkohol skall göra en människa olämplig att utöfva sina specielt medborgerliga rättigheter. I sanning en mysteriös och outransaklig egenskap hos alkoholen! Jag bugar mig för modet hos dem som i vår mot mysterier afvoga tid våga uttala sådana tankar. Och märkvärdigt nog tillhöra dessa. i allmänhet de bildade klasserna! (1898) * Det är ej nog med att drifva ordets propaganda. Handlingens är värksammare.. Vi måste bekämpa krogarne på deras egen mark. Vi måste, med andra ord, inrätta nya, alkoholfria krogar, restauranter, utrustade med alla de gamlas behag, musik och komfort, men dessutom med nya ideella nöjes- och bildningselement, läsrum med böcker, tidskrifter och tidningar m. m. och utan de gamlas fel, utan alkoholen. För dylika, alkoholfria och om möjligt äfven »rökfria» restauranter borde rusdrycksmedlen i stor skala användas. Detta är intet fastlåsande af medlen vid det allmänna inträsset. Ty när rusdrycksförbudet inträder, bli ju alla restauranter alkoholfria, och då behöfves ju intet understöd åt någon dylik praktisk motvikt mot hvad som ej längre finns. (1902) De växa, skarorna, dag efter dag, de skaror som fylka sig kring helnykterhetens framtidsbanér. Men här gäller det att icke försumma att i denna skaras leder inrycka, den ungdom, på hvilken det beror, huru snart nykterhetsrörelsens vackra framtidslöften skola infrias. Erfarenheten visar, att ett äldre släkte, som redan stadgat sina lefnadsvanor, har jämförelsevis svårt att frigöra sig från dem, äfven om de inse deras fördärflighet. Men ungdomen, som ännu ej hunnit växa fast i fördomar och dåliga vanor, är mottagligare för goda intryck och mera benägen att i beslutsam handling omsätta de idéer, af hvilka den gripits. Historien visar ock, att det i allmänhet varit unga krafter som utfört de värkliga stordåden. Mot dem, som med blaserad öfverlägsenhet le åt ungdomens naiva »lek med idéer» må man väl vända — för att använda en nutida skald — dessa vingade ord: <tab><tab>Bort med dem, som ständigt glömma, att hvad stort som världen såg <tab><tab>värkats har af späda krafter, spända af en eldig håg. (1894) * </chapter>