Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P. M. Åberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 66 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
ytterlighet åt ena hållet såväl som åt det andra, för att få
de olika partien att sticka svärden i skidorna igen och
visa fördragsamhet. Genom att så den ena gången efter
den andra stilla stormarne och tvinga fram eftertanken har
Åberg gjort Goodtemplarorden och nykterhetssaken tjänster,
som icke nog’ kunna värderas.
I ordning var den gamle en vacker förebild. Vare sig
det gällde loge-, distriktloge- eller storlogemöten var han
städse den förste på sin post, den han icke öfvergaf
förrän allt var slut. Outtröttlig satt han där, och ej ens de
mäst segslitna diskussioner nattetid kunde drifva honom
från hans plats. En hvar skulle se, att han satte värde på
det förtroende som visades honom; en hvar skulle se och
lära sig, att för dem som med inträsse arbetar för det goda
räcka nog krafterna till och att där den silfverhårige
gubben icke sviktar där bör den ungdomskraftige kunna stå
klippfast.
P. M. Åberg var, som synes en man som få.
Orubblig och bärgfast, när det gällde grundsatser, var han ytterst
human i dagliga lifvet. I allt en folkets man, som förstod
och älskade folket och människorna, blef han ock som präst
hufvudsakligast människovännen, vänlig, vidhjärtad, hjälpsam.
Och då nykterhet icke blott i och för sig är ett godt utan
därtill ett nödvändigt villkor för människans förädling i
öfrigt, då nykterheten är så att säga den första milstolpen
på vägen uppåt, så blef nykterhetsarbetet det käraste
arbetet för den gamle herden, som ju ville leda sin hjord
upp från den ena klarheten till den andra. På
nykterhetsarbetet tänkte han ock då han låg på sjukbädden. Innan
han kände döden nalkas och medan han sålunda hoppades
att ännu en gång få tjänstgöra vid ett storlogens årsmöte,
uppsatte han nämligen ett koncept till ett anförande i den
s. k. religiösa frågan. Konceptet framlämnades till 1896
års storlogemöte, upplästes där och lades till handlingarne
såsom ett den vördade gamles testamente. I denna
handling ville han visa att »det finnes intet mera internationellt
begrepp än begreppet om en gud som styr allt», att
sålunda ingen för det begreppets skull vore förhindrad sluta
sig sig till orden och »ingen rättänkande människa alltså
skall kunna finna sig stött, om vi på vårt satt åkalla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
