KNUT KJELLBERG 295 lens skadlighet vid allt såväl själs- som kroppsarbete. Det är tyvärr så jämförelsevis få medicinska vetenskapsmän som i lära och lif kämpa för absolutismens sak i vårt land, att nykterhetsvännerna ha all anledning att vara belåtna, när, såsom i detta fall, de absolutistiska åsikterna förfäktas af en sakkunnig och talangfull vetenskapsmän. Också ha d:r K:s krafter flitigt tagits i anspråk från nykterhetshåll, bl. a. vid de två af Centralförbundet för nykterhetsundervisning anordnade nykterhetskurserna i Stockholm. Som v. ordf. i läkarnes nykterhetsförening har d:r K. äfven sökt inträssera sina kolleger för nykterhetsfrågan. Om d:r Kjellbergs lefnadsförhållanden må här nämnas, att han är född den 9 april 1867 i Göteborg, son af grosshandlaren Carl O. Kjellberg och hans hustru Ingeborg Arnoldson, blef student i Uppsala 1886, med. licentiat i Stockholm 1898 och med. doktor 1901. K. var förste kurator för Göteborgs nation tre år från 1890 samt ordf. i medicinska föreningen under tre år från 1895. Från år 1900 är han amanuens i medicinalstyrelsen och har vid upprepade tillfällen varit adjungerad ledamot af densamma. Från 1904 är han redaktör för Allmänna svenska läkartidningen. Liksom d:r K. är en ovanligt spirituell och omtyckt talare, åtnjuter han äfven som person stora sympatier. Hans ständigt vakna inträsse för allt och alla, hans aldrig sinande goda humör, hans sällsynt humoristiska begåfning, men framför allt hans hjärtliga och sympatiska väsen göra honom synnerligen omtyckt af alla som komma i beröring med honom. I själfva värket torde hans vänkrets vara obegränsad, ty alla, som känna honom, äro hans vänner. Detta är så mycket mera karaktäristiskt för personligheten, som d:r K. ingalunda intager någon indifferent ståndpunkt i de viktiga sociala, politiska och religiösa frågor, som i allmänhet pläga utgöra murar för människors vänskapsförhållanden. Han intar tvärtom en mycket bestämd ståndpunkt i dessa frågor, och en utprägladt frisinnad sådan, hvarjämte hans ställning till den modärna arbetarrörelsen städse varit präglad af förståelse. Han anser, att det är de högre samhällsklassernas bristande kännedom om de bredare lagrens sträfvanden och önskningar som är främsta orsaken till de tyvärr så vanliga slitningarne inom samhället. Och gentemot