Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. P. Larsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. P. LARSSON 385
af sin redaktörsplats fick plikta för att han dels ej vann
en af de tre valkretsarne, dels lät uppställa sig själf som
kandidat i stadsvalkretsen, var sådant alldeles oförskyldt.
Hvad L:s kandidatur den gången angår, så är att märka,
att han åtog sig den efter de mäst enträgna påtryckningar,
sedan han upprepade gånger tillbakavisat anbudet. Att han
dock kunde komma så nära sin motkandidat, som han gjorde,
och därvid nådde ett högre röstetal, (448 röster), än någon
af dem, som vid föregående tillfällen valts, visar hvilket
stort förtroende han på ett par år lyckats tillvinna sig
inom kretsen.
Som förut nämts blef Larsson ganska tidigt en troende
kristen. Redan vid 19 års ålder började han uppträda
med andliga tal, och sedan under årens lopp har han ofta
hållit religiösa föredrag. I förberedelsearbetet för Svenska
Missionsförbundet samt i dess värksamhet har L. tagit liflig
del. Ofta har han tjänstgjort som sekreterare vid dess
årskonferenser och flera gånger som revisor. I förbundets
söndagsskolkommitté, hvilken på hans förslag kom till stånd,
har han flera år varit ledamot, äfvenså i den kommitté, som
utarbetat Missionsförbundets söndagsskolsångbok. Larsson
har äfven författat »Svenska söndagsskolans historia»,
(Stockholm 1895).
Under åren 1878—88 var han ledamot i styrelsen för
Luterska Missionsföreningen i Stockholm samt föreningens
sekreterare. Det var under denna tid, som det
grundläggande organisationsarbetet för denna den största af vårt
lands friförsamlingar utfördes, och det arbete L. därvid
utvecklade var högst betydande.
Hvad beträffar L:s ställning till i nykterhetsarbetet må
sägas att han i detsamma tagit en lika aktiv som betydande
del. En af de första absolutisterna i vårt land, fick han
tidigt se åtskilligt af rusdryekarnas följder. Det som störde
trefnaden i hans äljes så lyckliga barndomshem var
rusdryckerna. För egen del förblef han icke allenast nykter
utan totalt af hållsam. Hvad det vill säga att vara berusad,
har han aldrig af egen erfarenhet lärt känna.
Redan under vistelsen i Göteborg i midten af 1870
talet började L. hålla offäntliga nykterhetsföredrag. Sitt
första egäntliga nykterhetsföredrag höll han i
Johanneskyrkan därstädes, hvarvid täxten utgjordes af orden: Då
Skarstedts Nykterhetsrörelsens banerförare. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
