Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manne Hammargren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
ombud för Upplands distrikt vid storlogemötet i
Stockholm samma år. Ar 1896 representerade han Värmlands
distrikt vid storlogemötet i Östersund, då han fick
världs-storlogegraden. Två år senare bevistade han nordiska
nykterhetsmötet i Göteborg och storlogemötet i samma stad,
samt 1900 nordiska nykterhetsmötet i Kristiania i egenskap
af ombud för Upplands distrikt. Sedan 1899 är han
distriktdeputerad i sistnämda distrikt.
Hammargren har representerat Sverges storloge vid
två världsstorlogemöten, 1897 i Zurich och 1905 i Belfast.
Lifligt inträsserad af ordens reformering särskildt med
hänsyn till införande af fullständig neutralitet på det religiösa
området, deltog han vid det förstnämda mötet i ett af
flertalet skandinaviska och kontinentala ombud framlagdt
och vederbörligen antaget förslag om tillsättande af en
kommitté för ritualernas omarbetande.
Till mötet i Belfast hade han författat och låtit trycka
en liten broschyr på engelska i detta ämne och utdelade
den till samtliga ombud. Titeln, A word in the chief
que-stion of the I. O. G. T. (Ett ord i goodtemplarordens
viktigaste fråga), anger tillräckligt, hvilken roll detta spörsmål
enligt hans åsikt spelar för ordens framtida värksamhet.
I denna broschyr, som tilldrog sig liflig uppmärksamhet och
särskildt åberopades under debatten i världsstorlogen,
yttrar H. bland annat:
»För mig och för dem, som tänka likt mig, ter sig
saken på detta sätt: kampen för ordens fullständiga
religiösa neutralitet är ingenting annat än en del af de
strider, som mänskligheten fört i århundraden för att vinna
en tanke- och samvetsfrihet, hvilken ej inskränkes af
några som hälst hämmande band. Orden kan ej fylla
sin stora, världsomfattande uppgift, innan den har nått
detta mål.»
I fortsättningen af broschyren framhålles, hur orimligt
det äfven ur kristlig synpunkt bör anses vara att till en
inträdessökande drinkare ställa en fråga, om han tror på
tillvaron af en allsmäktig Gud. »Ett handlingssätt likt
detta måste tvifvelsutan,» heter det, »betecknas som
okristligt i ordets rätta mening, fullständigt främmande för den
vidhjartade anda, som strålar fram ur liknelsen om den
barmhärtige samariten. Hvad skulle vi säga om en man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
