Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mauritz Sterner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 NYKTERHETSRÖRELSENS BANÉRFÖRARE
distriktsmarskalk. I storlogen har han varit ombud ett par
gånger. Han har representerat storlogen vid
världsstorloge-mötena i Zurich 1897, Toronto 1899, Stockholm 1902 och
Belfast 1905. Städse har han tillhört ordens värkligt
reformvänliga medlemmar. S. var sekreterare vid
förbudskongressen 1902.
Då efter ett föredrag af lektor J. Bergman å
akademiska föreningen i Lund hösten 1899 »Studenternas
helnykterhetsförbund» bildades därstädes, var Sterner en af
de sex studenter, som genast slöto sig till förbundet, hvars
styrelse han tillhörde, tills han lämnade staden.
I nykterhetsfrågan håller Sterner mäst på de
fysiologiska, sociologiska och etiska synpunkterna. Ruset
betraktar han som en skymf mot människonaturen, hvars värde
han sätter högt trots allt tal om det medfödda fördärfvet.
Sterner har utgifvit tvänne diktsamlingar: »Dikter» (1900)
samt »Mot strömmen, tendensdikter» (1902), båda å
Albert Bonniers förlag. Därjämte har han öfversatt följande
arbeten »Litteraturens allfarvägar» af David Pryde (1897);
»Maeta» af Isabella Ingalese (1902); »Tanken som
karak-tärsdanare» af R. W. Trine (1903). För närvarande
redigerar han »Goodtemplarlogernas föreläsningsbibliotek»,
ett af honom och Oskar Eklund planlagdt företag, hvaraf
åtta häften utkommit (sept. 1903—sept. 1905).
Åtskilliga af uppsatserna i detta »bibliotek» äro författade af
Sterner. Dessutom har ett stort antal poem och
artiklar af hans hand influtit i olika tidskrifter och
kalendrar samt i andra mera tillfälliga publikationer.
Särskildt må erinras om hans i »Mimer» 1904 intagna
artikel »Emile Zola och ärftlighetsproblemet». Hvad som
framförallt karaktäriserar Sterner som författare, vare sig i
bunden eller obunden form, är tankens ädelhet och formens
elegans. Hans entusiastiska och entusiasmerande dikter ha
med skäl blifvit högt uppskattade af vårt lands
nykterhetsvänner, särskildt naturligtvis inom goodtemplarorden.
På senaste tiden har han mäst ägnat sig åt
föreläs-ningsvärksamheten. Som föreläsare har han besökt en
mängd platser i skilda delar af Sverge. För närvarande
är han dock så bunden af sin skolvärksamhet, att han i
allmänhet inte kan komma, långt från Hudiksvall.
Sterner är en förträfflig talare. Beundransvärd är hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
