Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernst Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST BECKMAN 485
födelse var t. f. professor i Uppsala. Ernst Beckman, som
i det fromma och älskliga hemmet fick en utprägladt
kristlig uppfostran af bästa, slag — biskop Beckman var en
värkligt öfvertygad kristen, icke blott en munnens
bekännare — tog häraf intryck för hela lifvet, och ehuru han,
såsom tillhörande en yngre generation än fadern, starkt
påvärkats af mera frisinnade riktningar, särskildt af Viktor
Rydbergs filosofiska nyprotestantism, har han bevarat
en i ordets bästa mening religiös prägel öfver sitt
väsen.
Ännu starkare än Viktor Rydbergs teoretiska
religionsfilosofi har den praktiska kristendom påvärkat honom, som
han mött under sina talrika studieresor i England och
Nordamerika, där han på ingående sätt tagit kännedom om
sociala och filantropiska sträfvanden.
Äfven på Europas fastland har B., som 1868 aflade
mogenhetsexamen i Hernösand och s. å. blef student i
Tubingen, tillbrakte flera år i omfattande studier.
Efter dessa långvariga och till flera kulturländer
utsträckta resor — hvilka utom andra goda resultat afsatt
som sin frukt den öfverlägsna praktiska språkkunskap, som
hvarje deltagare i internationella möten, där B. varit
närvarande, kunnat beundra — ägnade han sig först åt
uppfostringsväsendet i sitt hemland, var under åren 1876—1879
folkskoleinspektör i Södermanland och grundlade under
denna tid ett småskolelärarinneseminarium i Södertälje. Äfven
under senare år, ehuru han då väsentligen varit sysselsatt
med andra ärenden, har han bevarat denna sin
ungdomskärlek till pedagogiken. Så medvärkade han till
grundläggandet af Djursholms lärovärk, och var i flera år (1893—99)
rektor vid Stockholms nya samskola.
Men mer än något annat lockade honom
tidningsmannens bana. Han hade i de anglosaksiska länderna sett,
hvilken aktad och aktningsvärd ställning prässens män intogo,
och han medförde till Sverge den brinnande hågen att
bidraga till höjandet af journalistiken i vårt land. Snart
nog togs äfven hans framstående kraft i anspråk för det
reguliära arbetet i prässen, och efter att åren 1880—1883
hafva redigerat »Ny illustrerad tidning» blef B. 1885
med-redaktör i det på den tiden i värklig mening moderata
Stockholms Dagblad, till hvilken tidning han redan 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
