Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. A. Fjällbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. A. FJÄLLBÄCK 495
sådant tillfälle var morfadern med. En tattarkäring klöf
till sist hufvudet på honom.
På den tiden — det var under husbehofsbränningens
dagar — söpo alla och berusade sig. Och när en bonde
var full, uppträdde han i sitt hem som en den mäst
fruktade plågoande.
»Hvad är du för ett kräk, som ej klår käringen din?»
lydde den förebrående fråga, som männen sins emellan
uttalade.
F:s fader hade ett litet hemman uti Eriksbergs socken
i Elfsborgs län och utöfvade tillika skrädderi. Hans äldste
son blef Johan Alfred, som föddes den 3 januari 1855.
En hel månad fick den unge gossen tillbringa i
folkskolan. I socknen fanns ett bibliotek på några hundra
band. Större delen af dessa böcker läste han, vetgirig
som han var, igenom före sitt tionde år.
Härefter fick han gå i arbete. Vid nitton års ålder
tog han drängtjänst mot en årslön af 50 riksdaler och ett
par stöflar. Och för denna ståtliga lön skulle han med
tillhjälp af en piga sköta gården. Men F. ville ut och se
sig omkring i världen. Han stannade därför ej vid
jordbruket utan gick i snickarlära, och gaf sig, så snart han
kunde, upp till Stockholm för att pröfva sin lycka.
Efter några år blef han egen snickarmästare. Genom
sitt nykterhetsarbete kom F. att blifva politiskt inträsserad.
Han insåg mycket snart, att lagstiftningen måste inskrida,
därest icke goodtemplararbetet skulle blifva fruktlöst.
Som bekant förelåg i slutet af 70-talet ett förslag
till ny brännvinslagstiftning, enligt hvilken, i stället för
inskränkning i försäljningsförhållandena, utsträckning föreslogs.
På initiativ af Svenska nykterhetssällskapet och enligt
beslut af det allmänna nykterhetsmötet i Jönköping 1880
åstadkoms en petition af kommuner och kyrkoråd emot
den föreslagna nya lagen. Denna petition är tryckt och
utgör en diger volym på 768 sidor (tryckt i Stockholm
1881).
Då ärendet förekom i riksdagen, uppstod bl. a. en
stockholmsrepresentant, d:r Rubenson, och yttrade sig hånfullt
om de i petitionen gjorda uttalandena, dem han ville
riksdagen ej skulle taga minsta hänsyn till.
Hos Fjällbäck, som satt på åhörarläktaren, vaknade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
