Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - John Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN OLSSON. 5O7
nykterhetsvännernas erkänsla för hvad som uträttats genom
hans enärgiska ingripande.
Vid ett annat tillfälle riktade han ett skarpt angrepp
mot Bellmanskulten, som förhärligats i ett föredrag i
Estetiska föreningen af en universitetslärare (som nu mer än 20
år senare slutit sig till nykterhetsabsolutismen). Föredraget
skulle tryckas i föreningens handlingar; så hade man
beslutit; men sedan O. underkastat det en skarp kritik i
Uppsalaposten, gjordes beslutet om intet.
Kort efter det O. flyttat till Stockholm, blef han
ordförande i Stockholms blåbandsförening. För att skaffa
föreningen pänningar till dess värksamhet anordnade han en
större studentkonsert i Sveasalen, som lämnade flere
hundra kronors behållning.
Det var vid denna tid nykterhetsvännerna i
hufvudstaden börjat arbeta för att på stockholmsbänken insätta
helnyktra riksdagsmän. I Olsson fingo de snart en vaken
och enärgisk medhjälpare, och sedan han vid valet hösten
1886 väsentligen bidragit till Ernst Beckmans inväljande i
riksdagen, finna vi honom snart som den ledande kraften
i den liberala valrörelsen i hufvudstaden. Samma år vald
till ledamot och sekreterare af Stockholms liberala
valmansförenings centralstyrelse, var O. 1890—95 föreningens
ordförande och sedan dess kassaförvaltare. Sedan 1898 har
han tillika fungerat som ordförande i tredje valkretsens
liberala kretsstyrelse.
Själf valdes O. till medlem af Andra kammaren vid
urtima riksdagen 1892 och har sedan oafbrutet
representerat Stockholms stad i nämda kammare intill utgången af
1905, således inalles i 14 riksdagar.
Vid omvalen motarbetades O. mer eller mindre
enär-giskt af en del af den liberala hufvudstadsprässen, från
hvilken han varit hänsynslös nog att ej taga parollen vid
valrörelserna. Men trots allt lyckades man ej kasta honom
ursadeln, icke ens vid valet 1896, då han—utan all grund,
såsom utgången sedermera visade — af den konservativa
prässen beskyldes för att i partisyfte ha öppnat rättegång
mot en’ inflytelserik andra kammarledamot för att förhindra
hans återväljande. (Då gällde ännu att valbarheten
förlorades genom att en person åtalades; nu skall han äfven
ha blifvit dömd. Denna lagändring blef en följd just af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
