Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L. Fr. Läffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L. FR. LÄFLER 531
räkna namnen på hans många arbeten och tidskriftsartiklar
skulle inkräkta allt for mycket på utrymmet, hvarför vi
inskränka oss till att nämna, att hans arbeten beröra en
mängd områden, såsom fonetik, germansk och nordisk
grammatik, runforskning, svensk laghistoria (»Hedniska
edsfor-mulär i äldre västgötalagen» m. fl.), folk- och
ortnamnsforskning, sagoforskning, personalhistoria, genealogi, heraldik
m. m. Särskildt bör nämnas att prof. L. skrifvit en mängd
tidskriftsartiklar och tidningsuppsatser till förmån för en
rättstafningsreform. Själf har han tillämpat »nystafning» i
flere af sina skrifter.
Prof. L. har äfven strött omkring sig en mängd
tillfällighetsdikter, bland hvilka en »Vid Sonja Kowalevskis
graf den 16 febr. 1891» blifvit öfversatt till ryska och tyska m.
fl. språk, samt utgifvit ett par smärre dikthäften, »Toner
från’ Tyrolen» (1882) samt »Några reform-dikter af Fri»
(1890.) Det sistnämda dikthäftet, som såldes till förmån för
»Svänska Relormgillet», innehåller flera nykterhetspoem.
L., som 1886 anlade »blå bandet», har i tidningen med
samma namn publicerat åtskilliga uppsatser i
nykterhetsfrågan, bland hvilka utom den ofvan nämda må
påpekas en inträssant artikel (i årg. 1886, n:r 6) med titeln
»En förbudskoloni i Sverge», samt en (i årg. 1888) med
rubriken »Hvarför man bör vara helnykter».
Septembernumret 1886 prydes af prof. L:s bild, hvartill lektor Johan
Bergman skrifvit en utförlig biografi; Ur denna tillåta vi
oss återgifva följande rader:
»För alla humana, filantropiska och frihetsvänliga
sträfvanden räcker hans varma inträsse till, och i de flästa
frågor är han — som fallet vanligen är med begåfvade andar
— före sin tid. Det är nog därför som många af tidens
barn ej förstå honom. De kalla honom Svärmare och
fantast. Men för att få den domen af en kortsynt värld är
det, som vi veta, redan nog att vara helnykter».
Och prof. L. är ej blott helnykteg i vanlig mening;
som redan antydts, är han äfven tobaksabsolutist och
vegetarian och f. ö. en svuren fiende till allt som kan sägas
motvärka ett naturenligt lefnadssätt. Läkekonstens många
naturvidrigheter, hvilka han — under de många kurer,
som försökts med honom — i grund lärt känna, ha hos honom
alstrat en djup afsky för det icke naturliga och en varm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
