Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alstret af d:r B:s flitiga panna bär titeln »Hygieniska
ströftåg», utgörande tio föreläsningar som förf. hösten 1905
höll i K. F. U. M:s stora hörsal i Stockholm.
På tal om B:s författarskap må erinras om tvänne af
honom utgifna broschyrer rörande underkläder. I den
första af dessa båda, som utkom 1896 bland Hälsovännens
flygskrifter och kallades »D:r Lahmanns reform», förordades såsom
de bästa underkläder af så kallad Lahmannsbomull, medan i den
andra, utgifven 1901 med titeln »Studier i underklädersfrågan»,
lika varmt förordades de s. k. ramietygen. Om den åsiktsändring,
som de båda broschyrerna bära vittne om, säger B. själf:
»En dylik ombytlighet behöfver ej tydas som karaktärssvaghet
utan helt enkelt som ett ärligt sökande efter sanningen».
Detta är en sanning. — Anmärkas bör, att när den
första broschyren skrefs, voro ramieunderkläder okända i
Sverge. D:r Berg förordar både Lahmansbomull och ramie.
Tilläggas bör, att doktor Berg efter doktor Wretlinds
i juli 1905 timade frånfälle öfvertagit utgifvandet och
redigerandet af dennes ypperliga tidskrift »Hälsovännen», hvars
stora värde är kändt och erkändt.
Hvad beträffar doktor Bergs arbete i fråga om
nykterhetsspörsmålet, må genast nämnas, att hans stora inträsse
för detta spörsmål mycket tidigt ådagalägges i åtskilliga
af hans här förut omnämda arbeten, och att enbart detta varit
nog att gifva honom ett namn som nykterhetskämpe. Men
i ett arbete som detta bör dock en något utförligare
redogörelse för de olika personernas arbete i nykterhetens tjänst
beredas plats.
Henrik Berg har, enligt egen utsago, ända från barndomen
haft en afgjord antipati mot rusdrycker och rusdrycksbruk.
Denna motvilja grundlades under vistelsen i hemmet,
där han å den förbigående landsvägen hade tillfälle studera
olika slags brännvinsköpare, stärktes under skoltiden i Wexiö,
där åskådningsmaterialet utgjordes af fulla torgbönder och där
han fick ett alldeles särskildt djupt intryck af en god men
i dryckenskap djupt sjunken lärare, samt braktes till sin
höjdpunkt under universitetstiden. Helafhållsamhetsman blef
han emellertid först sedan han kommit till Stockholm, där
han anslöt sig till K. F. U. M. Om sin öfvergång från den
gamla »paulinska» åskådningen i fråga om vinbruk till
den modärna absolutistiska berättar han själf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
