Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Reformationstidehvarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 REFORMATIONSTIDEHVARFVET.
hade berusat sig då han följde ett lik till grafven och grälat
med likprocessionens öfriga deltagare på kyrkogården; när han
kom ut ur kyrkan hade han nått ännu ett stadium längre: då.
slogs han. Han fick till straff 39 slag af riset och om han
åter beträddes med samma förseelse skulle han plikta en oxe
till domkyrkan.
Det’ befanns, att man vanligen höll krog vid kyrkorna,
hvadan ofta slagsmål ägde rum på kyrkogårdarna eller
åtminstone läto de ölberusade krogkunderna där höra ”sin onyttiga
mun”. Nu förbjöd ärkebiskopen med största stränghet all
ölförsäljning vid kyrkorna, och om detta förbud ej åtlyddes skullo
— prästen strejka, kyrkan stängas, barndop, vigsel och
be-grafningar inställas, till dess krogen var borta.
Om en kvinna, som var begifven på dryckjom heter det,
att hon ”förmantes, att icke vara en sådan ölflaska”. Och en
bonde, som ”hade någre underlige fuchter på sig uthi sin
dryckenskap” fick sig, tyckes det, ett privat ölförbud: ”blef befalat,
at han skulle latha blifwa ölet”. Emellertid ser man att detta
”låta bli” fattades mycket moderat: han skulle få dricka tre
ölklunkar om dagen, men icke mer; annars skulle han ”mista
rygghuden” (= slita spö).
”Mista rygghuden” var ärkebiskop Abrahams vanliga
straffmetod, jämte öfversköljning med kallt vatten (3, 6 eller
9 ämbar allt efter förbrytelsens storlek). ”Den gamla, goda
tiden! ”
Ärkebiskop Abraham for strängeligen fram och torde
nog ha gjort folk vakna och nyktra där han visade sig,
åtminstone för ögonblicket. Men det var hård mark han hade
att bryta. Somligstädes, berättas det, lyfte bönderna sina yxor
emot honom, och de djäknar (studenter eller äldre
skolynglingar) han medförde som ett slags exekutorer, fingo heta
”bofvedrängar”. Så mycket ser man emellertid, att den
lutherska kyrkans främste man — och han hade nog däri det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
