Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Upplysningstidehvarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WESLEY.
153
att vara skadlig. Såväl vetenskapen som människors
erfarenhet öfverensstämma med de heliga skrifterna i fördömande af
alla alkoholhaltiga drycker såsom varande hvarken nyttiga eller
oskadliga. Tillverkning af och handel med sådana drycker
strider jämväl mot moralens och nationalekonomiens principer
samt mot det allmänna bästa. Vi betrakta därför frivillig och
fullständig afhållsamhet från berusande drycker som den säkra
grunden för personlig nykterhet och utfärdandet af bestämdt
lagförbud mot handel med sådana drycker såsom en
lagstiftarens plikt.
Dessa sista uttalanden äro visserligen formulerade af de
allmänna konferenserna i senare tid, men äro en naturlig
utveckling af den ofvannämda från Wesley själf härrörande
principen. Metodistepiskopalkyrkan har anspråk på att nämnas
såsom en af de viktigaste faktorerna i det senare århundradets
sträfvanden mot dryckessederna och för helnykterhetsprincipen
Som vi skola se, var det ock i dess skola goodtemplarordens
grundläggare gått.
Utom de kyrkliga kretsarne finna vi en mängd filosofer
och moralister, som beakta nykterhetssakem Den store
naturaposteln J. J. Bousseau, är naturligtvis bland dem. I sitt
berömda arbete ”Emil eller om uppfostran” ’ fördömer han
öf-verflöd och dryckeslif, en enkel måltid vid en källas rand är
hans ideal. ”Så ofta Emil är törstig, skall jag gifva honom
att dricka” säger han. ”Jag skall gifva rent vatten, som icke
på förhand blifvit underkastadt någon beredning.” 2 Andra
yttranden i samma skrift gifva dock vid handen, att han ej
hade något emot det naturjästa vinet.
Bland tidehvarfvets läkare förtjäna holländaren H.
Boer-have (t 1738) och skotten G. Cheyne (f 1743) nämnas såsom
kraftiga förkämpar för en nykter diet. Den sistnämnde har i
1 Öfvers. på svenska af J. Bergman, Göteborg 1893.
1 Se ”Emil” sv. öfvers. sid. 122.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
