Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Den modärna nykterhetsrörelsens förberedelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C W. HUEELAND. 169
der, ty flit, dygd och humanitet, själfbehärskning och moralisk
känsla, egenskaper, utan hvilka ingen stat kan äga bestånd,
blifva därigenom fullständigt tillintetgjorda. Historien lär oss,
att hos de vilda nationerna tidpunkten för införande af
brännvinet alltid på samma gång varit datum för inträdande af
kortare lifslängd och försvagade krafter, och att denna dryck i
européernas hand gent emot dessa folk varit ett verksammare
eröfringsmedel än krut och kanoner.
Man må icke inbilla sig, att man kan undgå skadan
därigenom, att man dagligen dricker endast en obetydlighet eller
att man i stället för brännvin dricker milda och välsmakande
likörer. Dessa förföriska likörer äro angenäma blott för
tungan; i magen förlora de sina sockerbeståndsdelar, som maskera
deras verkliga karaktär och låta sin eld verka desto starkare.
Och det lilla man dagligen dricker verkar dock alltid något
och, hvad ännu värre är, det stannar icke därvid, utan
framkallar alltid begär efter mera.-»1
Detta är ju ord och inga visor. Så talade i själfva
Tyskland, ölets stamland, en kunglig preussisk lifmedikus för
hundra år sedan. Man kan stundom vid studiet af historien ej
värja sig för den nedslående tanken, att det förra sekelslutet
var rikare på fruktbärande framtidstankar bland människorna på
samhällenas höjder än fallet är ett århundrade senare. Nu stå
kompakta massor nere i samhällets dalar och upprepa de vises
ord från förra seklet, medan männen på höjderna nu för tiden
medlidsamt se ned på dem, troende sig själfva, tronande i
skeptiskt majestät, i kvietistisk ro, sitta inne med den högsta
visheten, den vishet, som bekvämt och hjärtlöst hänvisar till
urvalets lag, dörner de svaga att gå under genom att till
släktets båtnad fördärfva sig och de starka att — successivt
öfvergå till de svagas klass.
Hufeland skref äfven en särskild uppsats om ”brännvins
1 Alla kursiveringar äro gjorda af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
