Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Nykterhetsrörelsen börjar organiseras i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 NYKTERHETSRÖRELSEN I AMERIKA.
bör blifva utgångspunkten för alla deras handlingar är den, att
under det de rastlöst arbeta på att till nykterhet återföra dem,
som redan förvärfvat mer eller mindre inrotade dryckesvanor
det förnämsta ögonsiktet för deras sträfvanden dock skall vara
att mot denna våda skydda dem, som ännu icke utsatt sig därför.
Sedan den konstituerande församlingen uppsatt detta
dokument och antagit dessa stadgar, valdes till exekutivkommitté
tvänne ansedda läkare, d:r Woods och d:r Edwards, samt tre
andra personer i oberoende ställning Tappan, Odiorne och
Wilder.
Den första frukten af kommitténs verksamhet blef en
redan följande månad utgifven, förträffligt skrifven
agitations-skrift, i hvilken i koncentrerad men dock lättfattlig form
framställdes, hvilka sociala verkningar dryckessederna utöfvat i
Förenta staterna. Ungefär samtidigt utgåfvos på enskildt
initiativ flera olika skrifter i samma syfte, och i april månad
samma år började den första nykterhetstidningen utgifvas.
Den var ett veckoblad, hette ”The national philantropist”
(Den nationelle människovännen) och redigerades af pastor W.
Cdllier i Boston. Dess motto var — betecknande nog för den
klarsynta uppfattning amerikanerne redan då hade af
nykter-hetsspörsmålet — det i djup mening sanningsenliga, ehuru
paradoxalt lydande: ”Måttlighetssuperiet är den snabbaste
vägen till dryckenskap.”
Det amerikanska nykterhetssällskapet intog hvarje
välkänd amerikan som ville ansluta sig till detsamma och bestod
snart nog af en ansenlig mängd medborgare från olika delar
af landet och ur skilda samhällsklasser. Emellertid låg det ju
i sakens natur, att sammanhållningen mellan vidt skilda och
endast sällan sammanträffande personer ej kunde bli
synnerligen solid. För att på längden något skulle kunna uträttas
i stor skala behöfdes ett system af lokalföreningar. Det dröjde
icke heller länge, innan dylika kommo till stånd. Den första.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
