Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Nykterhetsrörelsen börjar organiseras i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»NATION ALCIRKULÄRET».
191
beslut, och de skola äfven käpnas i andra länder, så länge
världen står.
Tänken Er nu, att då Englands härar öfversvämmade vårt
land, en hvar hade tänkt som så: jag skall väl afhålla mig från
att gifva dem någon hjälp, men jag skall också låta bli att
förena mig med mina landsmän för att motstå förtryckaren . . .
Fienden skulle då snart hafva segrat, och vi hade aldrig
blifvit fria.
Då vi nu icke kunnat öfvervinna engelsmännen utan att
taga vår tillflykt till en fast och ordnad yttre förening, kunna
vi väl då hoppas att annorledes besegra denne andre fiende,
som äfven underlagt sig Amerika, och för hvilken många flere
hafva stupat än de som föllo i striden för vårt lands
oafhän-gighet? 1
1 Detta resonnemang syftar på de bekanta tilldragelser, som
föranledde Förenta, staternas själfständighetskamp. Dessa stater voro,
som bekant, ursprungligen kolonier, som stodo i
underdånighetsför-hållande till England. De ägde åtskilliga fri- och rättigheter; bl. a.
skattefrihet. England fordrade nu i midten af 1700-talet, att de
välmående och allt mer i kultur framskridna kolonierna skulle betala
skatt. Amerikanerna voro ej ovilliga härtill, men framställde som
villkor för att de skulle underkasta sig beskattningen den billiga fordran
att få rösträtt vid val af ombud till engelska riksdagen, på det de
icke blott skulle få betala utan äfven deltaga i öfverläggandet om och
bestämmandet af användningen för skatterna. 1 hårdnackad blindhet
afslogo engelsmännen denna begäran, och icke blott det, utan de lade,
i förargelsen öfver amerikanernas själfständighetssinne, och för att
visa sin makt öfver dem, tull på införseln af vissa i Amerika mycket
förbrukade och såsom nödvändighetsartiklar ansedda varor, hvilka de i
världshandeln behärskade. Den artikel, som företrädesvis kännbart
drabbades af denna tull, var té. De beslutsamma amerikanerna voro
emellertid folk, som ej läto kujonera sig. Med en enighet, som söker sin
like i världshistorien, beslöto de att samt- och synnerligen boycotta
allt hvad té hette. För att göra den engelska straffåtgärden
verkningslös och för att genom minskad inkomst af téhandeln visa
engelsmännen, i hvem de stungit hade, upphörde amerikanerna genom
allmän öfverenskommelse att förtära té till dess tullen skulle afskaffas.
Engelsmännen satte, som vi veta, hårdt mot hårdt, och ett krig utbröt,
hvilket slutade med Förenta staternas totala lösgörande från England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
