Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Nykterhetsrörelsen organiseras på Europas kontinent - 3. Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
RÖRELSEN NÅR SKANDINAVIEN.
och fick ej afse någon försäljning. Liknande rättigheter
med-gåfvos borgare i städerna. 1833 nådde till följd af denna
olyckliga lagstiftning brännvinssupningen, som 1812 hade
beräknats till omkr. 7 liter pr individ, den i förhållande härtill
höga, ehuru med Sveriges (se ofvan) ej jämförliga siffran 16
liter pr hufvud.
Liksom i Sverige, började emellertid vid denna tid äfven
i Norge en kraftig reaktion mot det öfverhandtagande
fördärf-vet. Den norska nykterhetsrörelsen synes, liksom den
svenska ursprungligen ha framträdt spontant och utan egentlig
påverkan utifrån, men omkr. 1830 sattes, liksom hos oss, mera
fart i arbetet genom underrättelserna om den framgångsrika
kampanjen i Amerika och senare i England. Till en början
var det hufvudsakligen i skrifter, i pressen och i stortinget
(Norges riksdag) som spörsmålet behandlades. Man
genomförde under åren 1824—1827 åtskilliga inskränkningar i
brännings- och utskänkningsfriheten. 1842 års storting beslöt till
och med totalt förbud (att inträda efter 10 år) mot
tillverkning och införsel af brännvin, ett beslut som dock ej vann
kunglig sanktion. Men genom lagen af den 4 aug. 1845 sattes
en så hög minimigräns för omfånget af brännvinspannorna
(193 liter = 200 norska ”potter”), att därigenom faktiskt
hus-behofsbränningen afskaffades — således 10 år förr än hos oss.
1842 års radikala beslut skulle knappast kunnat komma
till stånd, om ej den allmänna opinionen redan hunnit genom
en organiserad nykterhetsrörelse grundligt bearbetas. Så hade
ock skett.
Den första norska ”afholds”-föreningen stiftades i
Stavanger år 1836. 1 I Kristiania grundades år 1841 en på total
1 Den torde dock ha föregåtts af åtskilliga måttlighetsfö reningar,
naturligtvis af kort varaktighet och med obetydliga resultat, hvadan
de här torde kunna förbigås, hälst som ytterst obetydligt om dem
meddelas i de norska källorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
