Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Nykterhetsrörelsen organiseras på Europas kontinent - 5. Öfriga europeiska länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLAND.
249
lerade dryckerna, framför allt mot det holländska brännvinet,
”genevern”. Föreningens senare ledare blefvo under en lång
följd af år de likaledes ännu lefvande jur. d:r C. C. E. d’
Engelbronner i Haag (mångårig sekreterare och redaktör af
föreningsorganet De Volksvriend (Folkvännen) och ännu
senare pastor C. J. W. Koch i Scheveningen (på senare tiden
föreningens ordförande), om hvilken framdeles mera torde komma
att meddelas, då vår framställning nått längre fram i tiden.
Medlemsantalet uppgick 1846 till 4,000, växte åren därpå
ganska hastigt och hade på 1850-talet till och med
femdubb-lats, men har sedermera, i den mån nyare nykterhetsprinciper
framträdt, gått tillbaka.
Äfven till Ryssland trängde det amerikanska
lystringsordet; men med de ryska vederbörandes obenägenhet för
före-ningsväsende, hade rörelsen svårt att där erhålla samma
gynnade ställning som i andra länder. Till de tyska eller
åtminstone till större delen af tyskar bebodda Östersjöprovinserna
utbredde sig den tyska propagandan,’ och särskildt i Kurland
gjorde saken framsteg. En nykterhetsförening stiftades
därstädes under följande egendomliga förhållanden. Juldagen 1837
vände sig 76 personer efter predikans slut till pastorn i
församlingen med anhållan, att han ville mottaga deras löfte att
aldrig mer förtära brännvin. Sedermera anslöto sig ytterligare
ungefär lika många, och inom kort visade sig i denna
församling en glädjande förändring i sederna: ”där förut rådt
oenighet och missämja”, heter det, ”där rådde nu enighet och
frid; arbetet går lätt och hjärtat är gladt.”
Vi nämnde, att myndigheterna ej med blida ögon sågo
föreningsväsendet. Själfva nykterhetssaken hade dock att
glädja sig åt högsta vederbörandes sympati äfven i Ryssland.
”Kejsaren håller”, berättas det 1840, *) ”sträng räfst med
så
*) Jämför Svenska nykterhetssällskapets tredje årsberättelse,
Stlilm. 1840, Bilagan Litt. A. sid. 43.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
