Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Helnykterhetsrörelsen mognar. Huss och Richardson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 helnykterhetsrörelsen mognar.
vinet och alkoholen i brännvin voro väsentligt olikartade
ämnen. Men omkring århundradets midt började forskningen luta
åt ett afgjordt fördömande af alla toxiska element i
rusdryckerna, för så vidt de icke brukades som motgift eller i annat
medicinskt syfte.
Det är i synnerhet två läkarenamn från 1850- 70 talen,
som nått världsberömmelse på alkoholforskningens område och
som så att säga för decennier framåt formulerat den medicinska
världens viktiga mening i frågan. Den ene var svensk, den
andre engelsman.
Svensken hette Magnus Huss.
Att vi nämna Huss i detta sammanhang och ej på tal
om detaljerna i den svenska nykterhetsrörelsen beror därpå,
att hans betydelse varit af universell art mer än af speciellt
svensk.
Magnus Huss var född i den svenska provinsen
Medelpad år 1807. Han ägnade sig först åt filosofiskt-historiska
studier, men öfvergick efter vunnen fil. magistergrad till
medicinen. Sina studier i denna vetenskap började han i Upsala
och Stockholm och fortsatte dem sedermera (1837 — 1839) i
Tyskland och Frankrike. Han blef sedermera öfverläkare vid
serafimerlasarettet i Stockholm, professor vid Karolinska
institutet och slutligen (1860) generaldirektör i
medicinalstyrelsen. Världsberömd som han var, hedrades han naturligtvis
med en mängd utländska utmärkelser. Huru ovanligt högt
hans förtjänster skattades i det egna fäderneslandet, visar den
omständigheten, att han, i en tid då adlande var mycket
sällsynt, af Oscar I upphöjdes i adligt stånd. Han afled i
Stockholm 1890.
Huss’ epokgörande betydelse för den internationella
nykterhetsrörelsen beror på hans stora vetenskapliga verk
Alco-holismus clironicus (om kronisk alkoholsjukdom) utgifvet 1849
—1851 och 1854 prisbelönt af franska vetenskapsakademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
