Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Helnykterhetsrörelsens början i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»de Sju Från preston». 387
bruk af vin, porter, öl och dylika. Liveseys såväl teoretiska
studier som praktiska erfarenhet hade fört honom till en
radikalare ståndpunkt, och redan samma år började han inom
sällskapet verka för en strängare förbindelse. Den förste, som
han fick öfvertygad, hette John King, hvilken tillika med
Li-vesey själf undertecknade ett absolutistiskt löfte den 22 aug.
1832. Den 1 sept. diskuterades på nykterhetssällskapets möte
med stor liflighet frågan om absolutism och moderatism, och
ytterligare fem personer undertecknade Liveseys förbindelse,
som lydde på följande sätt:
Vi förbinda oss frivilligt att afstå från alla drycker af
någon rusgifvande beskaffenhet, vare sig det är öl, porter, vin
eller brända och destillerade drycker, undantagandes såsom
medicin.
Livesey blef den ende af ”de sju från Preston”, hvilken
i framtiden intog någon mera framskjuten ställning i
nykterhetsrörelsen. Följande året företog han tillika med några
meningsfränder en agitationsresa till Manchester och Bolton och
bildade därvid en absolutistisk förening i Bolton. Samma år
höll han äfven i Preston ett sedermera mycket berömdt och
vida spridt föredrag om maltdryckerna, i hvilket han
uppvisade falskheten af den allmänna föreställningen, att dessa
drycker äga något praktiskt näringsvärde. Denna föreläsning
trycktes och spreds i en kolossal upplaga under titeln Bet
stora misstaget (The great delusion); exemplar sändes bl. a.
till alla parlamentsledamöterna. En mängd upplagor utgåfvos
äfven sedermera af denna skrift, och det påstås, att ingen
nykterhetsskrift i England vunnit större spridning än denna.
Den nya, snart hela hans tid upptagande rörelsen
beröf-vade honom motsvarande tid för fortsättning af ’Moral
Reformer’, och denna tidskrift måste därför upphöra vid 1833 års
slut. Först 1844 återupptog han tidskriftsarbetet, och en
nyk-terhetstidskrift började då af honom utgifvas under titeln ’Tem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
