Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Det skandinaviska s. k. Göteborgssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INVÄNDNINGAR DÄREMOT. 473
de mest avancerade nykterhetsvännerna. Vid kritiken från
det förstnämda hållet behöfva vi ej uppehålla oss, men af vikt
för nykterhetssakens historia är däremot en undersökning af
de invändningar, som framställts af helnykterhetens
banér-förare. •
Att vinsten användes till allmännyttiga ändamål, är
visserligen godt och väl, erkänner man, men just genom dessa
till det allmänna gående årliga summor af så afsevärd
storlek, som brännvinsmedlen, fastlåses, anmärker man å andra
sidan, brännvinsintresset vid kommunerna. Det har också
visat sig, att i vissa kommuner dessa brännvinsmedel spela
en så stor roll, att kommunens hela ekonomi står och faller
med dem. Invändningen är därför alldeles riktig, då man
tager hänsyn till de faktiska förhållandena. Systemets
skapare hade emellertid tänkt sig saken något annorlunda. De
hade icke menat, att kommunerna skulle fä använda dessa
medel till hvilka allmännyttiga ändamål som helst och allra
minst till upphjälpande af den ordinarie budgeten. Deras
mening var i stället, att vinsten, till största delen vunnen på
arbetarne och den fattigare befolkningen, skulle återbetalas till
samma befolkning i form af understöd åt sådana
människovänliga inrättningar, som afsågo arbetsklassens bästa,
fattigdomens-lindring och lastens motarbetande. I Göteborg blef denna tanke
de första åren förverkligad; likaså har fallet i allmänhet varit i
Norge 1 och i några få svenska städer, men i allmänhet har
1 För året 1887 t. ex. användes i Norge enligt vid
alkoholkongressen i Kristiania meddelade upplysningar brännvinsvinsten på
följande sätt: till folkskolebyggnader 47,923 kronor, till bibliotek och
samlingar vid folkskolan 7,570 kr., till borgarskolors och högre
läroanstalters byggnader 24,846, deras bibliotek och samlingar 27,555, afton-,
sjömans-, tekniska skolor 21,202, slöjd- och hushållsskolor 35,705?
barnasylej, barnhem m. m. 64,550, läsestugor och folkbibliotek 18,537,
offentliga muséer 19,050, arbetarföreningar 16,585, badhus 14,930,
järnvägar 32,496, till landsvägars och gators förbättring 40,459. folkparker
32,8C0, nykterhetsverksamheten 19,423 o. s. v., o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
