Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Sveriges nyare nykterhetsföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 SVERIGES NYKTERHETSRÖRELSE EFTER 1855.
Redan en blick på dess närmaste resultat, Svenska
nyk-terhetssällskapet, visar oss detta. I spetsen för detta sällskap
ställde sig flere af de mest lysande bland våra aristokrater
och landets högst uppsatte. Prästerskapet omfattade den nya
rörelsen med välvilja och prästerna voro så godt som dess
egentlige representanter. Och i själfva verket var hela
rörelsen ett från hvad man nu skulle kalla ”öfverklassen”
utgånget filantropiskt sträfvande, på hvilket folkets djupa led såg
med en viss misstro, liksom vanligen är fallet med alla
of-vanifrån i folkets verkliga eller skenbara intresse utgångna
initiativ. Ja, Wieselgrens modiga uppträdande i landsändarne
var ju närmast föranledt af behofvet att lugna den öfver 1855
års stränga lagstiftning (husbehofsbränningens afskaffande)
högeligen uppretade allmogen.
Helt annat är förhållandet med vår tids
nykterhetsrörelse. Den är utgången från de djupa folklagren själfva, och
dess organisation ligger så godt som undantagslöst i dessas
händer. ”Icke många ädlingar”, icke många högtstående
medborgare anse det med sin värdighet förenligt att deltaga i en
af de ärofullaste frihetsstrider häfden känner.
Vid första tanken väcker en jämförelse mellan
nykter-hetsintre^set förr och nu en nedslående känsla. Då hade man
de mäktige med sig, nu har man dem emot sig, klagar den
kortsynte nykterhetsvännen. I själfva verket är dock
ställningen nu vida hoppfullare än då. Då hade man än ej klart
för dig nykterhetens begrepp, dess mål och dess djupt
ingripande sociala betydelse, man lefde ännu i den föreställningen
att s. k. måttlig njutning vore idealet för de alkoholhaltiga
dryckernas bruk. Detta förklarar med ens hur det var möjligt,
att de rike och mäktige kunde deltaga i nykterhetsrörelsen,
de kunde nämligen göra det utan att behöfva afstå från sin
vanliga njutning af vingudens gåfva.
Nu vet man, hvad det gäller. Och i samma mån som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
