Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII. Praktiska svenska nykterhetsföretag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 SVERIGES NYARE NYKTERHETSRÖRELSE.
Snart insåg jag ock, att orsaken till denna likgiltighet
låg djupare än att den så enkelt kunde aflägsnas. Det var
visserligen delvis okunnighet, men ännu mer en i
öfverklass-hemmen alstrad dåsighet och brist på vilja, kraft och
hug-fullhet, som voro hufvudorsakerna. Nästan alla verkligt
nyk-terhetsifrande studenter voro också utgångna ur underklasshem.
Häraf drog jag den, som jag tror, riktiga slutsatsen, att
något måste göras för att — icke omskapa de nuvarande
studentgenerationerna — det går knappast — men för att skapa
en ny ungdom däruppe, att ur de aktive kämparnes, det
nyk-terhetsifrande småfolkets egna led hämta begåfvade krafter,
hvilka gärna skulle vilja, men i brist på medel icke kunna,
åtminstone utan allt för stora umbäranden, förvärfva sig
tidens högsta bildning. Måtte — så var mitt hopp — allt flere
och flere ur nykterhetshären rycka fram i studenternas led,
på det vi måtte få in nya, idékraftiga, entusiastiska element
med lifsmod och dådlust i bröstet i stället för den icke ringa
mängd af blaserade, intresselösa individer — mindre kanske
af egen skuld än af förhållandenas makt så vordna — som
nu besöker våra lärosäten.
Så tillkom förslaget om Nykterhetsvännernas
student-hem. Det lyckades att för detsamma vinna en stor del af
vårt lands mest kända nykterhetsvänner, som med sina namn
och många äfven med sina åtgöranden (särskildt böra här
professor Fr. Läffler och riksdagsmannen E. Wavrinsky
nämnas) gåfvo stöd åt mitt upprop till Sveriges nykterhetsvänner
att samla medel till en stiftelse, där sådana obemedlade, men
begåfvade studenter, som sedan längre tid aktivt deltagit i
någon absolutistisk nykterhetsförenings arbete och fortfarande
göra det, skulle kunna samlas, spisa, bo och vistas utan för
stor ekonomisk uppoffring.
Sveriges nykterhetsvänner lyssnade här och där till denna
maning, och under åren 1889—1891 inflöto i mindre bidrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
